Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på de uoder deras lid i Rom hållna kyrkomöten faststälde den
grundsats, all gårder aldrig måtte pålåggas kyrkaa eller af henne
utkräfvas under annat vilkor, ån alt Biskoparne pröfvat behof ven,
insett nödvåndigbeten och funnit rättmätigheten af bidrag ntaf kyrkan
till det allmännas bjelp. Billighet låg bårutinnn visserligen i så
matto, kyrkan gjordes lill föremål for egenmäktiga beskattningar;
men annorlunda förhållandet, når vid bevillning eller utskrifning
af en allmän gård kyrkan delade lika öde med landets öfriga
gods-och hemmasegare, hennes ensama röst kunde dervid då ej ifråga*
komma, bon icke efter eget skön undandraga sig en börda, som
lika drabbade hela landet. Och då endast vid sådan allmän
bevillning Thorkel Knutsson gjorde till vilkor äfven kyrkans dellagande
deri, kunde ej från hennes sida med rått och skål något invändas
deremot, såsom detsamma icke heller var ett för kyrkan obekant
undantag från hennes friheter. Mer bröt mot dessa, alt Thorkel
Knolsson derifrån undantog vissa sakören, som först Konung
Johan ocb sedan i äonn vidsträcktare mått Konung Magnus tillagt
kyrkan med rättighet för Biskoparne att uppbära dem. Men
ingen Konung egde råltighet att längre än för sin regeringstid
efter-gifva eller bortförläna några konungsliga rättigheter, så att, derest
af dessa något var för minskad!, efterträdaren kunde med full rått
detsamma återtaga. För öfrigt sträckte sig de af Konung Magnus
år 1291 för kyrkan utfärdade friheter icke till de gods och
gårdar, bon efter förenämnde tid konde förvärfva. Man ser också
icke från kyrkans sida tecken röja sig lill någon klagan deröfver
eller några gensågelser deremot, vare sig att de andliga fäderna
Sjelfva medgåfvo rättmätigheten och billigheten af Thorkel
Knuts-sons. handlingar, eller de mot den starka, kraftfulla, strängt på
rätt och rättvisa hållande mannen icke fördristade sig till något
motstånd, så långe han med full myndighet som rikets
föreståndare förde rikets styrelse. Emellertid kom från Roraersha Stolen
en påflig bulla med stor klagan öfver de råltigheter, verldsliga
makten tilläde sig öfver den af all verldslig makt oberoende
kyrkao, och genom gärder, som lades på kyrkaos gods, kråokle
hennes friheter; kyrkans prelater anbefallas, vid förlust af sina em*
beten, att utan Påfvens medgifvande ieke bevilja eller erlägga
några gårder, några bidrag eller afgifter af kyrkan, vare sig huru
ringa och af bvad namn eller under hvilken förevånning som helst;
verldsliga maktens innehafvare hotas med kyrkans bann, om de
dristade sig af kyrkan affordra eller mottaga några tillskott och
bevillningar, och samma bann skulle drabba menigheter eller alla
dem, som veterligen, hemligen eller uppenbarligen lill brottet
varit medverkande, hulpit eller på något sått nnderstödt detsamma *)•
*) Sin synnerliga märkvärdighet få dessa och dylika frSn Romerska
Stolen åtgående bullor, då man dermed sammanställer Påfvaroes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
