Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”diga, varit satt alt vårda dem, deras borgar och land, och efter
”bästa förmåga äfven sökt alt befordra deras välfärd samt hvad han
”(rott vara dem och riket till gagn och ära; nu,’trött af åren och
”med aflagande krafter, önskacie han alt få aflräda från sin
mödosamma befaltning, och alt en annan dugande man, som af yngre
”krafter vore, af dem målle utses att förrätta rikets värf; gerna
”dock ville han äfven framgent vara dem till tjenst i allt, bvad
”han förmådde, och komma lill hofvel, när han påkallades.” Alla
med en mun tackade honom för den vård, han haft om riket;
ingen vore, sade de, som bältre än han k onde se dess bästa till
godo. Birgers bröder, Grik och Valdemar, hade emellertid
begärt att blifva sjelfrådande öfver de hertigdömen, som blifvit dem
tillagda, och de tillträdde nu desamma med fullmyndig rätt.
Södermanland, samma landskap deras farfader Konung Magnus som
Hertig innehaft, hade tillfallit Erik, hvilken redan i farfaderns
tid varit förklarad för Hertig, Valdemar åter i förläning erhållit,
samma hertigdöme, hans farbroder Bengt innehaft, nemligen
Finland. Hertigarne inrättade sitt hof och valde lill första man
dervid en Konungens rådsherre Ambjörn Sixtensson (af
Spar-re-älten), alt som Drots bevaka deras angelägenheter.
385. Samma olikhet, som i tiderna förut mellan Konung
Valdemar ocb haos bröder (345), rådde äfven mellan Birgers
och hans bröders karakterer. Lika litet som Valdemar, visste
Konung Birger alt råda sig sjelf; hans fader hade icke med
kronan äfven bragt sitt förstånd i arf på sonen; utan eget omdöme,
utan fasthet, utan sjelfförtroende var han lika öppen för onda som
goda råd och förstod, åt sig sjelf öfverlemoad, hvarken att styra
sig eller andra; hans bröder Erik och Valdemar deremot framstå
som herrsklystna, krigiska, manliga, behjerlade män, Erik i
synnerhet utmärkt genom sitt ridderliga väsende, sill hurtiga skick,
sitt intagande sätt, sitt vänliga, behagliga umgänge; såsom fordom
deras farfader Hertig Magni hofläger, utmärkte sig äfven deras
genom kämpalekar och ridderliga öfningar, som spridde glans och
gåfvo anseende åt deras hof; äfven dcrutinnan var förhållaodet
lika, att såsom Magnus den tid, han ännu var Hertig, i allt
ef-t er följ des och uoderslöddes af sin yngre broder, så synes den
äldre Erik varit det egentligen ledande hufvudet med skicklighet
och djerfliet till många ting, och Valdemar troget hafva slutit sig
lill honom.
386. Sedan Hertigarne blifvit sjelfrådande öfver sina
her-tigdömen ocb de genom tillsättande af egen Drots skilde sig från
det närmare sammanhållandet med Konungen och Thorkel
Konto-son, hvilken sistnämnde stod vid Konungens sida som hans
förnämsta rådgifvare vid förvaltningen af de allmänna
angelägenhe-terna, uppstår mellan begge hofven, Konungens och det
hertigliga, ett förhållande af misstroende och köld. Omständigheter in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
