Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
elt skepp, icke en man andankom. Når detta spordes lin
Gott-land, blef Konungen bestört, och Drottningen, i ångest och nöd,
utstötte klagande ljud, alt hennes olyckliga son nn vore förlorad.
Johan Brunke, Irdget framhärdande i sin ijenst, då han såg
Konungens och Droltningens förlviflan, lofvade att sjelf draga åstad
och undsätta slottet eller ock låta sitt lif derför. Skepp
utrustades, omkringplankades, bemannades lill strid. Och till strid kom
det åfven i Göta-skåren mellan dem och de hertigliga skeppen.
Johan Brunke och hans medfölje kämpade med ett mod, som
långe gjorde utgången oviss. Då faltade Heriigarnes mån det råd,
alt lasta elt skepp med hög stapel af torrved, tände eld derpå
och afpassade vinden så, att pråmen med den brinnande stapeln
dref in på de fiendtliga skeppen och antände trenne af dessa,
som i det trånga farvattnet ej kunde undkomma och icke heller
med allt sitt bemödande förmådde från sig afhålla det brinnande,
af vinden fraradrifna, påträngande bålet. I valet att lefvande
uppbrännas eller uppslukas af böljan, kastade sig männen på de
antända skeppen i vattnet såsom den, väl äfventyrliga, men enda
möjliga ulvåg till räddning. Många drunknade, andra åter
uppfångades, och bland de sålunda fångade voro åfven Johan Brunke
jemte ånnu andra af Konung Birgers utländska tjenare,
desamma, som vid Heriigarnes fängslande tjenstvilligt uIfört Birgers
befallningar, livar fö re de nu Sjelfva fängsliga insaites i tornet på
Stockholms slott, derifrån de sedan, efter afsagd dom öfver dem,
fördes ul till sandbergel på Norrmalm och der alla sattes på
stegel och hjul, till minne hvaraf samma berg efter hufvudmannen
för detta följe sedan blef kalladt och ännu i dag kallas
Brunke-berg. Vid samma lid detta skedde, gick Nyköpings slotl öfver
och föll i de belågrandes händer. Ännu höll sig Stegeborg. Men
de dag för dag aftagande knappa lifsmedlen tvongo omsider
åfven Magnus all uppgifva borgen. Del skedde med vilkor om fritt
aflåg för manskapet, som lill större delen bestod af Danskar; för
egen person gaf Magnus sig fången i de Svenska herrarnes
händer, förvissad, alt inlet ondt skulle honom vederfaras, sjelf åfven
förlitande på sin oskuld, då till inlet brott han gjort sig skyldig.
410. Vid Midsommarstiden trädde rikets förnämsta män
tillsamman i Skara, att öfverlågga om den för hand varande
orofulla ställningen i landet. Alla funno nödvändigheten, alt åt en
kraftig hand öfverlemna ledningen af del hela, för alt åter
sammanlänka de sönderfallna delarne af rikskroppen. Och de utsågo
Malls Kettilmundsson, en oförskråckl man, med egenskaper af
krigare ocb härförare, alt taga styrelseo af riket om hand och
återbringa ordning i samhållsvåsendet. Men jemte hooom
framträda de aflidoa Heriigarnes gemåler som regerande Furstinnor, så
att, då Hertigarne icke mer funnos, det synes, såsom man
upptagit deras eflerlefvande enkor i rådsstyrelsen och begagnat deras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
