Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Åbo, uppbrände staden med dess domkyrka, ryckte åfven inom
Norriges gräns ocli hemsökte de nordliga landskapen deraf.
Viborg, förloradt, måste af Svenska rådet återköpas. Det
belägrades å nyo af Ryska Storfursten Jurij (Georg) Danielowitsch,
som kom år 1322 med en väldig här jemte 6 kastmaskiner alt
intaga det starka fästet, men ronsle med oförrätlade ärender vända
tillbaka, sedan han från den 12 Augusti till den 9 September
förgåfves belägrat detsamma, och många dugliga karlar, säger
klagande den Ryska kröoikan, der stupat för Ryssarnes synders skull.
Till värn för Novgorod mot de beständiga hemsökelserna inom
dess område af Svenskarne och Finnarne anlade då samma Furste
vid Nevas mynning det faste, som i våra häfder är kändt under
namn af Nöteborg (376). Och der aMöls med korskyssning
det följande året, Fredagen den 12 Augusti år 1323, del första
kända fredsfördrag mellan Sverige och Ryssland: ”Gränsen mellan
”begge rikena utstakas från Systerbäckens utlopp i Finska viken
”intill nordliga hafvet; Ryssarne afträda 3:ne så kallade gisslalag
”eller härad af den delen utaf Karelen, som af dem innehades;
”inga nya fästen skulle på någondera sidan få anläggas; Svenskar
”icke få köpa jordegendom inom Ryska Karelen, och Ryssar icke
”inom den Svenska; farten genom Neva skulle från ingendera
si-”dan störas, men handeln på Novgorod så till sjöss som till lands
”vara fri; gäldenärer, trålar, missgerningsmån, som flydde fråo
”ena sidan till den andra, skulle ullemnjs; förbrytelser mot dessa
”fredsvilkor, begångna af någotdera rikets undersåter, skulle
uppdagas som enskilta mål och som sådana bestraffas, men icke
”störa freden rikena emellan.” Denna tid finnes Malts
Kettil-mundsson hafva varit satt lill höfding öfver hela Finlond, att
styra och försvara detla land. Meti långe förde han icke
styrelsen deröfver, emedan det år i krönikorna antecknadt, att han
dog år 1326 (eljest har man på grund af Stora Rimkrönikans
sägner velat hänföra hans död lill långt inpå det följande
årtiondet; men huru osåker St. Rimkrönikan som källa är här, såsom
i mycket annat, ådagalägges deraf, atl Matts Kettilmundssons
hustru Aleydis i en urkund af år 1329 nämnes som enka, hvaraf
krönikornas förenåmnda uppgift vinner stor trovärdighet).
450. De vid valriksdagen 1319 förda svåra klagomålen
öfver de tryckande skatterna manade rådet lill ett varsamt
uro-gående med allmogen i denna väg. Gottlånningarne befriades från
den förhöjning i skatten, som Konung Birger hade pålagt dem,
och då en utomordentlig gård år 1323 utskrefs till afhjelpande af
rikets nöd och inlösen af de i fremmande händer varande slotten,
lades tungan deraf icke på allmogeo såsom redan hårdt pressad
af de föregående tidernas oroligheter och tryckande, ovanliga
gårder, utan på dem, som innehade förläningar af kronan, och
hvilka strängeligen anbefaltes vid förlust af deras förläningar, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
