Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och döda nedfallit, förskårade luften genom den från dem
uppstigande, pestartade ångan; på himroelen ovanliga och tåta
företeelser af luftsken och kometer, eldkulor, stjernskott, eldpelare, och
askorna ovanligt starka. Dessa stora naturhändelser togo sin
början år 1333 och stråckte sig från ostliga Asien, hvar de först
och slarkast uppenbarade sig, i fortgåeode rörelse under ett
tidlopp af 15 år lill de nordvestliga länderna af Europa. Omedelbart
efler dessa naturhändelser begyote den stora farsoten sitt härtåg
genoro verlden. Först härjande i den innersta delen af det
underbara Asien och fort h väl fvande sig i lika rigtning ro ed de stora
karavan-vägarne, utbredde den sig öfver Högasien till Indien, till
Persien, till de Vestasiatiska länderna, til) de vid Svarta och
Me-delhafven liggande handelsstäder ocli hamnar, från hvilka
smitl-liärder den sederroera i otaliga utgreningar och strömar forthvålfde
sig öfver alla Europas länder. Med elt från London till Bergen
år 1349 kommande, med yllevaror lastadt skepp, på hvilket
strax efter ankomslcn hela besättningen utdog, fördes
smittan till Norrige och utbredde sig öfver landet med så rasaude
fart, att mer än en tredjedel af folkmängden säges hafva blifvit
bortryckt, och jemte Erkebiskopen samt de flesta af Norriges
Biskopar utdog i Throndhero äfven hela domkapitlet på en enda
Kanik när, hvilken då ensam det följande året valde Erkebiskop. Från
London förde* smittan äfven lill Jutland roed elt till Jutländska
vallen landdrifvet köpmansskepp, på hvilket under färden hela
besättningen utdött, och hvarifrån slrandbyggarne med begärlighet
packade upp varorna, men dermed äfven farsoten, hvilken sedan
gräsligt härjade hela Jutländska halfön, från Jutland utbredde sig
till de Danska öarne och derifrån öfver till Skåne. Från Norrige
och fiån Skåne spridde sig smittan lill Sverige och angrep hår
såsom annorstädes med våldsamhet både menniskor och boskap.
Året 1350 är i våra häfder antecknadt såsom det stora
förhårjel-seårel, når den stora döden, Digerdöden, drog härjande fram
genom vårt land. En invertes brännande hetta, styng samt
blod-spottningar af en stinkande lukt, karbunklar och pestbölder i
axelhålorna och ljuroskerna, stora och små svarta fläckar Öfver
hela kroppen (hvaraf sjukdomen kallades svarta döden, pä
Island svart nr daudi, i Danmark den sorte död, i England
the black death, i Frankrike la peste noire och la mort
bleu, i Tyskland der schwarze Tod) voro farsotens allmänna
förfarande kännetecken. Döden följde vanligen inom 3:dje
dygnet, hvaremot de, som öfverlefde 5:te eller 7:de dygnet, kunde
åter hemta sig. Men dessa voro få, emedan denna sjukdom var
af svårare art, ån soro deo menskliga natnreo förmådde uthärda,
oeh dess smittande kraft sådan, att vid ringaste vidrörande af
ting, som tillhört en af denna farsot lidande eller hvilken deruti
dött, eller vid minsta närmandet till en sådan, smittämnet ome-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
