- Project Runeberg -  Sveriges historia i sammandrag / Andra delen. Medeltiden /
585

(1857-1860) [MARC] Author: Anders Magnus Strinnholm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ligt, fastmer öfligt här som annorstädes, att Sona under
Konungens lifstid någon af hans söner, vanligen den äldste, ulkorades
till sin faders efterträdare på thronen och de öfriga försågos med
hertigdömen eller på annat sätt så, alt åt dem anslogs något län
att råda öfver. Men Magni söner förklarades båda för Konungar,
i kraft hvaraf äfven Råkan år 1355 med full myndighet tillträdde
konnngadömel öfver Norrige, så att det en tid tillbaka knutna
för-eningsbandet mellan delta rike och Norrige nu på en gång
sön-derslets, och det mål gafs till spillo, till hvilket man förut med så
mycken omhugsan hade sträfvat och för vinnandet af hvilket man
icke skytt, att låta Konung Birgers till riket arfberättigade och till
thronföljare utkorade 19-årige son falla etl blodigt offer under
skarprättarens svärd (411—412). Magnus hade uppenbarat, att
han ville herrska: han hade oförstäldt uttalat sitt misshag öfver dc
mångahanda oordoingar, som uppväxt under hans minderårighet;
han hade an manat sina Biskopar, silt råd, alla goda klerker och
lekmän, som rättvisa älskade och hade dess vårdande till pligt, att
för Guds skull, för rättvisans framgång och fridens ökelse,
hvar-helst våldsgerningar öfvades, för Konungen uppenbara dem samt
hvilka de voro, som till sådana göra sig skyldiga, och han serskilt
och synnerligen bjuder och beder dem af allmogen, hvilka dylika
våldsgerningar öfvergå, att utan all räddhåga vända sig lill
Konuogen och uppenbara dem för honom: ”sannerliga,” säger han,
**vi skola dem råtta, efter thy som God gifver oss makt dertill,
”att vi ej ovärdeliga bära Konungs namn." Herrarne af frälset
hade tagit för sed, att ej mindre genom svekfulla ån verkliga köp
lägga under sitt frälse skattskyldiga gods och hemman,
hvarigenom kronans ingälder ej rioga förminskades; huru öfliga dylika
missbruk eller (såsom de rätteligen böra kallas och hvad de
egentligen voro) försnillningar under kronan måste hafva varit, ser man
af de lid efter annan deremot utfärdade förbud, hvarigenom dock
i saken föga uträttades. Magnus lät ändtligen deröfver företaga en
6träng ransakning, befallande, att alla sådana tid efter annan under
frälset komna skatlegods skulle uppskrifvas och qvarslad läggas pi
hela afkastningen och räntan af dem, till dess utrönt blifvit, huru i
Sjelfva verket med dem förhölle sig och med hvilken rätt de
kommit under frälset och skatten af dem blifvit undandragen kronan.
Men innu mer än detta måste hos många det hafva mot Magnus
väckt en stor afvoghet, att han återkallade alla privilegier och
gifna friheter; hvilka emellertid dessa friheter och privilegier voro,
huru förhållandet med dem var, och huru med återkallelsen af dem,
veta vi icke annat och icke mer, än hvad med korta ord derom
nirones i ett Konnng Magni bref af år 1357, af hvilket man ser,
att han redan någon tid förut hade utfärdat en sådan återkallelse*).

*) Konungen nemligen i ofvannämnda bref bekräftar för en Herr Nils

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:22:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistsam/2/0317.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free