Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
der handlade med de tillftädesvarande FursUrne ocb Grefvarne oob
visste med Hor skicklighet begagna sig af för handen varande
omständigheter, att förbinda deras fördelar med sin och visa sig
vän-lig, botande, gifmild efter behof. Äfven Hertig Albert af
Mecklenburg blef vunnen af Valdemar och öfvergick på dennes sida.
Magnus stod ensam, af alla öfvergifven. Han hade kommit till
Helsingborg och undsatt slottet med förstärkt manskap. Meo hans
siyrka var ringa. Han fann sig för svag till motstånd. Mol en
eröfringslysten och förslagen fiende satte ban skygga
nnderhandlingar och uppmuntrande eftergifvenhet. Så kom det, alt han till
Valdemar uppgaf Helsingborgs slott. Det skedde med många
vilkor *). Flera omständigheter håntyda derpå, all det varit Hertig
Albert af Mecklenburg, som dervid fört underhandlingen mellan
Valdemar och Magnus. Hvilka åter de många vilkor voro,
hvarunder Helsingborg blef lill Valdemar öfverlåtet, äro oss icke
bekanta, och vi veta således icke med någon visshet alt såga,
huruvida å/ven hela Skåneland varit derunder inbegripet, ocb i sådant
fall med hvilka förbehåll. Valdemar emellertid, sedan han
kommit i besittoing af Helsingborg, bemästrade sig hela det öfriga
landet så mycket låltare, som Skåningarne synas icke qgerna hafva
återknutil det gamla sambandet med Danmark, sedan delta rike
nu åter kommit i etl mer ordnadi skick under en kraflfull
herrskare, och Valdemar dessutom bekräftade alla deras fri* och
råt-tigheter. Sålunda gingo för Sverige åier förlorade de 30 år
der-förut dyrt förvärfvade landskapen. Magnus har af sin lid ocb
följande lider blifvit hårdt anklagad derför och ansedd alt hafva
bortskänkt dem, så att på honom blifvit kastad hela skulden för
deras bortmistande. Misstroendet gjorde allt sannolikt. Bristande
kraft och biistande medel var i verkligheten det, som förlamad*
alla Magni handlingar och gjorde bonom oförmögen lill allt
kraftigt motstånd. Ocb hos siti råd och rikets mäktiga herrar, hos
dem, på hvilkas hjelp och kraftiga medverkan han i försla rum*
mel bordt räkna, fann han ingen god vilja. Han var ensam, icke
understödd. Misstroendet hämmade allt. Del hvilar öfver hela
denna tid och öfver förhandlingarne i Skåne elt dunkel» hvarur
med de hittills kända och tillgäogliga källor vi icke förmå atl
fullt reda oss. Vi hafva lidrutinnan inga urkunder till ledare, ocb
krönikorna genom sina stridiga uppgifter ocb osammanhängande
berättelser fastmer insvepa alll i ännu större mörker. Så mycket
kunna vi emellertid sluta af de tilldragelser, som följa, att Magnus
icke, åtminstone icke oinskränkt till Valdemar upplåtit
besittningen af Skåne (han kallade och skref sig ftnnu framgent Skånea
Konung), men att Valdemar med begagnande af sin öfverlägsenbet
*) »Magnus — videns quod resistert non valeret sibi, castrum
Het-j*ingburg mollis conditiooibus interjectis libere resigoatit.»
Sä den liii förut åberopade tam lid* Danska krönikan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
