Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
49». Efter det med Konung Håkan slutna fördraget, ocb
sedan han roed sin fader återvändt till Norrige, var Albrekt nu
eusatn Konung öfver Sveriges rike. Men konungamakten var nn
blifven föga anaal ån en skenmakt. Albrekt liade liell och hållel
underkastat sig rådet. Det hade, sedan en Furate från
fremmande land blifvil uppsatt pa thronen, redan skett, ocb för framliden
(ruklade man det äunu mer, all ullAndska gunsllingar, som
genom sina personliga förhållanden blod afsågo främjandet af sina
egna fördelar, till landets förderf och med liilbakasAllande af
landets inländsk.) herrar skulle blifva upptagna i Konungens råd
ocb satla lill fogdar och höfdingar i landel. Del var detta, de
Svenska rådsherrarne ville förekomma, och vi ha sett, huru de
visste begagna sig af Konungens nöd, all lillrycka sig hela
makten. Annorlunda än i lidema förut, når Konungens rådsherrar
icke hade annan och icke större inflytelse An del afseende,
Kon-ungen fann för godl alt fäsla pa deras med mogel förstånd
utia-lade råd (420), hade rådet, ifrån all vara helt ocb hållet af
Konnngen beroende, nu blifvil ell medstyrande, för sig ocli
genom sig beslående rådssarafund, utån och mot hvars vilja
ingen-ting för stat och kyrka kunde företagas, och som väl Äfven
ansåg det for sin räliigliet, all Ivinga Konungen till ett annat
handlingssätt, når han var sinnad handla mot dess medgifvande, med
fara för honom alt i annat fall se sig öfvergifven. Det Ar från
denna lid, det fordom så kallade Konungens råd nu
aHmänneli-gen bär namn af Riksråd. Med detta råd bildar sig en
aristokratisk förening i spetsen för lnndets styrelse och förvaltniog.
Riksrådet blir deu enhels- och medelpunkt, hvarigenom landel*
siore få en fastare sammanhållning till utvidgande af sin makt
ocb sina rättigheter. Inflytelsen Itäraf på samhällsställningen
kommer alt uppenbara sig i de händelser, hvålfningar och
strider, som derifrån utgå under loppet af de lider, som följa.
483* Öfversta rummet i rådel intog såsom fordom Drotset,
Nu beklåddes detta embete af Bo Jonsson (Grip)t en man al
sior slägt och slor rikedom. Honom gaf Albrekt makt, alt
*så-”som konungens väldiga emhetsman föreslå konungens hof, hus
”och gårdar och med fulll välde råda öfver alla konungens fogdar
”och tjenare, med rättighet alt dem lill- och afsålta och af dem
”fordra samma lydoad, som de voro skyldiga Konungen sjelf;
”lians makt öfverhufvud så ovilkorlig, all han Äfven kunde straffa
”lill lifvel (ratta ivi hand oc hals) dem, som i Konungens
”gård ocli i hans närvaro gjorde sig straffvärda dertill efler
Konungens gårdsräll.” Såsom en inan af slor förmögenhet och siorl
förtroende gjorde lian betydliga försträckningar till kronan och
inlöste ur fremmande händer kronans pantförskrifna sloll, så att pi
höjden af sin makt han var den rikatte och måkligaMe man,
vira bäfder känna: till honom voro dels som förlåning dels som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
