Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
densamma, om hon så funne för godt; de gifva henne full fri*
hel, att efter godtfinnande bekräfta Hanse-sjöstådernas
handelsfriheter sådana de förut varit dem medgifna i Sverige, och de för*
klara, all dessa föreskrifna artiklar och hvad deras kära Pru
Drolt-uing gör och säger »kulle af dem lill alla delar fast och stadigt
hållas. Margareta tillbaka i sin lill rikets herrar afgifna
försäkran förpliglar sig, att beskydda kyrkan, klostren och rikets
sauil-liga inbyggare vid alla deras fri- och rälligheier, sådana de af
framfarna Konungar voro dem förunnade; hon lofvade alt
understödja Svenskarne mot Konung Albrekt ocli fötr icke afstå, äu
hon med deras råd och hjelp bragt kriget (ill slut; Bo Jonssons
testamenlsverkstållare skulle såsom säkerhet för de af Drotsen åt
Konungen och riket g jon la först räck ningar fortfarande få behålla
Nyköpings slott och lån, Vestmanland med alla der belåtna
siåder, halfparten af Dalarne jemte halfdeleu af Kopparberget och
Jernbergverken samt dertill Viborg och Viborgs lån; rikets
gränser skulle förblifva desamma, som de af ålder hade varit, och
alla de af Albrekls anhäogare, som ville bilråda förbundet, skulle
få behålla sina län och paotegods, men icke någol af rikets slott
utom de förutnämnda; för öfrigt lofvade hon alt styra riket efler
Sveriges lag.
497. Efter dessa ömsesidigt afgifna försäkringar och
ingångna förbiodelser samlade Margareta en här på gränsen af
Vesier-götlaud och rustade sig till elt fiendtligt infall i Sverige. Albrekt
påkallade hjelp af sina frånder och bund<förvandter i Tysklaod,
och till hans bistånd kommo flera Tyska Furstar och Grefvar, alla
i glänsande hårbonad och med talrikt följe, att i Sverige viona
byte och lagrar. Stolt af denna hår och upptänd af lidelsefullt
hat till Margareta, som öfverallt slätt i vågen för honom och hans
slägt (för honom sjelf, emedan han såsom son af Eufemia bade
efler Konung Olofs död den närmaste arfsrätt till Norriges rike,
och för hans slägt i afseende på de Mecklenburgska Hertigarnes
anspråk på Danmarks krona), säges han hafva kallat henne kun*
Brackalös (byxlös), gifvit henne skymfnamn af Munkedeja och
öfversändt lill henne en brynslen *) alt derå hvässa sina nålar samt
svurit, att förr icke påtaga sin kongliga håtta, än han straffal de
upproriska och ökat sill välde med Danmarks och Norriges riken.
Tid och ställe för de fiendtliga hårarnes inöte var aflaladl att ske
på Palbygden i Vestergölland. Margaretas här bestod af Svenskar,
Norrmåo och Danskar; de aofördes hvardera af sin egen
hårhöf-vidsman, meu hvilken af dem föit öfverbefälet, kan icke med
någon visshel afgöras; det endast vei man, atl de Svenska
trupperna anfördes af rikets Marsk Erik Kettilsson (Puke), och
*) Denna upphängdes sedan vid en jernkedja på en pelare i Roskild’
domkyrka, men borttog* ftr 1658 af Carl X Gustaf och slndei
till Upsala, hvar densamma förvaras i dess domkyrka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
