Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
last, å|er vande tillbaka. I »amma dagar inträffade en stark köld,
och skeppen fröso in i Stockholmska skåren icke låogt fiån land.
Besättningen, som i det la sill låge förutsåg ett anfall från
belåg-ringshåren, redde sig till försvar, lade skeppen tåll intill
hvarandra, högg sedan timmer i den nåra liggande skogen och
om-gaf hela flottan med en t råvall samt ösle på denna vatten, h
varigenom tråvallen blef glatt och hal som ett isberg. Hvad man
fruktat, intråffade. Manskap från belågringshåren samlade sig på
stranden, och då ett anfall mot flottan öfver den isbetäckta vallen
ansågs åfvenlyrlig, företog man att hoptimra ett torn, etl sådant,
som kallades Katt, att på rullar föras fram till isvallen, för att
sålunda låttare kunna bestiga denna. Men befålhafvaren på
flottan låt utanför isvallen, sedan mörkret iolrådt, i tysthet upphugga
vakar. Dessa fröso till. Snö föll och betåckte den lunna
isskorpan. Fårdiga med sill torn, rullade Svenskarne och Danskarne
det fram mol isvallen, men framhunnet lill det tippvakade stållet,
gick tornet med alli derpå varande folket på en gång lill botten,
under del från besätlningen på flottan skatlade dånande småderop
af k as, k as, k as. Etl korl derefter inlråffande lövåder med den
följd, att isen åler gick upp, både räddade flottan och
tillintetgjorde alla vidare försök från helägringshårens sida.
Felaliebrö-derna på samma lid plundrade och. brände Bergen i Norrige och
medförde derifrån etl rikl byte. Äfven Helsingborg och Malmö
hemsöktes. Från Nordsjön ända upp till Finska viken var på
hafvet ingen säkerhet för dessa "Guds vänner och all verldens
fiender,” såsom de Sjelfva kallade sig. Snarl var Sveriges,
Danmarks och Norriges kuster och köpmansskepp från dessa länder
icke mer ensamt målet för deras härjningar och kaperier. Vån
som fiende var för dem lika, de plundrade Hansestäderna^, i
synnerhet Lübeckames och Stralsundarnes skepp, och lill sådan styrka
hade deras makt växt, att en af Hansestäderna år 1394 ntrustad
flotta af 30 skepp med 3000 mans besättning icke mer rnåkUdc
styra deras ovåsende; de hotade atl nedsänka skepp i Travens
mynning, sa atl Lübeck måste vidtaga serskilta anstalter, för att
skydda ulloppel; på tre år vågade sig från Hansealiska sidan inga
skepp öfver lill Skåne, hvaiaf blef en dyr tid på sill, och salt
steg i Sverige till elt oerhördt pris.
400. I flera år hade underhandliogar föregått mellan
Margareta och de Mecklenburgska Hertigarne, hvilka med all
ifver yrkade på Konung Albrekts frigifvelse. Margareta
molstråf-vade långe. Men Stockholms sednast erhållna nndsåtlning och
icke mindre Fetaliebrödernas för de nordiska rikena så (Örderfliga
framfart gjorde henne omsider fogsammare. Hansestäderna,
hvilkas handel geoom dessa Fetaliebröder åfven led etl slort afbråck,
uppträdde tillika som medlare och arbetade, allt hvad de förmådde,
på tillvågabriogandet af en fredsstiftelse. Och år 139& den 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
