Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvartdera riket, heter del, skulle förblifva vid sin lag oeh räll,
och nu bjuder Magnus Erikssons lag, all Konungen skulle sitt
rike slyra och råda med infödda Svenska mån, ocli ej några ut*
låndska i silt råd (aga eller dem anförtro alt låria öfver borgar
och landom; huru Unionskonungarne åler i della afseende
betraktade sina rättigheter, och hvad deraf följde, komma händelserna
redan under Konung Eriks (id alt ådagalägga. När vidare i
afseende på rikenas förhållaude (ill fremmande makler vid
underhandlingar och dagiingningar med dem Konungen icke ovilkoi
ligen tillförbindes, att lill rådplägande öfver dessa angelägenheter
sammankalla vissa medlemmar af alla tre rikenas råd, utan han
deröfver på alla rikenas vägnar egde afhandla och beslula med de
rådsherrar, han då för närvarande hade omkring sig, så kunde
ske, då han ensidigt i det ena riket med detta rikes råd afgjorde
ärender, som för del andra riket voro af högsta vigi, all del ena
rikets bäsla främjades på bekostnad af del andras, deraf
nödvändigt åler skulle födas misshälligheter, misstroende och förbittring
i sinnena. Vidlutseende, lill inhördes krig förande (vister kunde
nnder då för hand varande förhållanden äfven lått väckas deraf, hvad
som borde anses tillhöra det ena riket eller det andra, och eo
fråga af icke mindre vigt var likaledes den, hura med Konungens
ingälder af hvartdera riket borde anses, om han från del ena
riket egde draga dem till sig i ett annat, och om det ena riket
kunde påläggas gärder för behof, som voro fremmande för
detsamma; men så öfver dessa som ännu andra rättsförhållanden,
genom obestämdheten hvaraf framtida söndring mellan rikena lått
kunde uppstå, finnes i unionsbrefvel icke det ringaste heståmdt.
Hela innehållet deraf år, all alla tre rikena skulle hafva elt
gemensamt öfverhufvud, alt de skulle bistå hvarandra mot finndilig
makt, och alla mellan sig lefva i sämja och endrågt. Detta var
emellertid ännu långt ifrån tillräckligt, för atl grundlägga en
stats-rättslig förbindelse mellan dem. Men så mycket hårutinnan ån
brast, år bokslafven af elt förbundsfördrag dock mindre afgörande
ån den hos folket rådande andan. All sammanställelse år lätt,
hvar åkta unionsanda herrskar; utan denna är hvarje förbund
otillförlitligt och svagt; dess enda fasta grund år redligt förtroende
och gemensam vilja. Kalmar-unionen åter var icke sprungeo ur
folkens vaknade medvetande om stamsläglskap och om de
ömsesidiga fördelarue af en närmare förbindelse och inbördes sämja.
Ehuru till stammen af samma åtl, hade de Skandinaviska folken
från fjermaste tider varit afsöndrade från hvarandra och bildat
trenne serskilta nationer, alla lika Ömtåliga om sin sjelfständighet
och sina räitigheter, och såsom följd deraf med del nabohat, som
lätt födes mellan grannar, alla städse kastat misstänksamma,
miss-Iroendefulla blickar på hvarandra. En förening, sådan den af
Margareta åsyftade mellan dessa folk, så djupt ingripande i hela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
