Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
växaode k notet öfver de tunga skallerna visite hon alt i lid
återhålla genom eflergifvenhet och med sig försona sinnena genom
vänliga ord: ”Hon hade vå) förstått, och velerligt vore henne i
”mångahanda måtto, att ^tlmogen haft noyeken lunga och
veder-”möda, synnerligen sedan hon hiikom till riket; endels hade det
”stora örlog och de många svårigheter, hvari rikel var kommet,
”vållat det, endels åfven fogdarnes och embeismfinnens sjelfsvåld,
”girighet och egennylla; somt hade man icke kunnat bättra, so nit
*åter vål kunnat lijelpas, ehuru det thyvärr icke sked. Hon såge
*gerna, alt del roålte bättras, hvad båtlras kunde, och hon ville
”med Guds hjelp och af Guds nåd derulinnan göra så myckel, som
”1 hennes förmåga stode, och till bevis af delta silt uppsål och sin
”välvilja för allmogen aflysie hon nu helt ocb hållet
femtonmarks-”hjelpen (år 1403). Hon ber kårligen och vänligen alla klerker,
”bönder och lanrlbönder, att hvad hon och hennes fogdar i någon
”mltto gjorl mot dem, för Guds skull målie henne och dem
förtalet varda. Ingen fogde, embelsman eller länsiuan skulle vid
”förlust af lif och gods hafva makl alt yttermera lågga allmogen
”någon skatt, gengärd eller lunga uppå. Ville hon eller
Konungen för sin nöd och för rikets skull någol synnerligt begära af
”allmogen, vare sig gengärd eller hvad annau hjelp det måtte
”vara, förtröstade hon derpå, att allmogen skulle med god vilja
”och gerna göra, hvad de veta hennes eller Konungens nödtorft
”vara, när deras bref derom komme.” Margareta kände
menniskohjertat och vissle, huru menniskorna skulle behandlas och vinnas.
När Erik år 1405 drog upp till Norrige, att som Kontiug visa
sig för Norrmännen, låt Margareta skriftligen uppsätta en
undervisning med många förmaningar och råd, huru han skulle
förhålla sig, och med tillsägelse att noggranneligen öfverläsa
densamma, ”så att du fulleligen förslår och vet, att svara och handla.”
Han skulle ”undfägna Norrmännen med Tyskt öl och med mjöd,”
och låta allmogen öfverallt hylla sig. Bad någon om sladfåstelse
på sina friheter, skulle han svara: ”dertill kan jag intet göra,
”förrän min moder kommer hit upp, ty hon vet derom mera ån
”jag.” Hvarhelst han blef buden lill gäst, om äfven hos bonden,
skulle han icke undandraga sig och ”icke förakta gåfvorna, alt ej
”folket finge en styggelse dervid.” Han skulle framför allt vara
lålmodig, billida och sent uppmärksam på allt, ”taga vål vara på
”sina ord och icke lala i harmen.” I ulvertes målto visade
Margareta ingen synnerlig förkärlek för ettdera af rikena eller sa, att
hon afgjordi befordrade det enas fördel framför de andras. Hon
uppehöll sig ofta i Sverige, och ehuru för folket betungande
serdeles de första tideroa af hennes herrskarevälde voro genom de
nå*tan oafbrutet krafda urtima gårder, så molvågdes denna tunga
dock mycket genom den fred ocli det lugn, riket njöt nnder
hennes dagar från den lid, Albrekts makt gick till undergång och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
