Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nabo oeh bagagnade derföre alla lillflllen alt befästa sitt eget
lands säkerhet genom alt i hertigdömet Slesvigs sjelfständighet
bilda ett slags förmur derför. Derifrån den långa lider igeoom
for (gående kampen mellan de Holsteinska Grefvarne, som ville se
Slesvig helt och hållet lösryckt från Danmark eller ålminsione efler
Romersk-Tysk länsrätt er kändt som år f( ligt lånshertigdöme lill Abels
sl>, och Konnngen af Danmark, som städse betraktade detsamma
som- en del af Danska riket och fasihöll den grundsats, att lanen
i konungariket Danmark icke voro ärftliga, men blott personliga, si
att de till konungabarnen öfverlåtos endast för lifstid efter Konungens
behag. Grefve Gerhard den Store af Holstein, hvilken dog år
1340, hade som förmyndare för Abels sonsons son Hertig
Valdemar vid de inbördes orolighelcrna i Danmark under Konung
Christofer II (451) bragt Slesvig noder sill vålde och genom
fördrag med sistnämnde Konung få(t länsråltigheten lill hertigdömet
öfverfiyltad på de Holsteinska Grefvarne efter Abelska ållens
utgång på manliga sidan, hvilket inträffade icke långt derefter, I
del Valdemars son Herlig Henrik dog barnlös år 1375. Då
tilläde sig de Holsteinska Grefvarne besittningen af Slesvig.
Margareta, hotad med anfall från Konung Albrekt i Sverige och i
samma fara från Mecklenborgska Hertigarnes sida, sedan åter med
uppmärksamheten vånd på andra föremål, undvek att bryta med
de Holsleinska Grefvarne, tålde, livad hon för handen icke var i
tillfälle att hindra, uppoffrade det mindre för det större och
afslöt med de Holsteinska Grefvarne fördrag, i kraft hvaraf de skulle
förblifva i ostörd besittning af Slesvig som lån af Danmark. Men
i Margaretas sisla år kom man af flerfaldiga anledningar åter
tillbaka till frågan rörande förhållandet med hertigdömet Slesvig:
om det var elt ärftligt, sjelfständigt herligdöme, oafhångigt af
Danmark, så atl på detsamma ickc hvilade några förpligtelser af
Iflnsijenst, eller det var elt efler Dansk räll personligt lån, hvars
innehafvare hadfc väsendtliga förbindelser all uppfylla mot moder*
landet och genom åsidosättandet af dessa förverkade sina
rättigheter. Det förra påslodo de Holsleinska Grefvarne, det sednare
Kooung Erik. Han ville vinna Slesvig tillbaka under Danmarks
rike, ville icke erkänna del som ell ärftligt län, aldraminst i de
Holsteinska Grefvarnes händer. De å(er hade i Hanseslfiderna
starka och naturliga vänner. Dessas högsta politiska mål var, att
för sig trygga ensamhandeln i Östersjön och på Bergen i Norrige.
Men bästa säkerheten derför och alt derifrån utesluta de vestliga
nationerna, Holländarne och Engelsmännen, som med växande
af-nnd och ovilja fördrogo det af Hanseståderna öfvade handelstvång,
låg just i de nordiska rikenas, synnerligen Danmarks, politiska
svaghet. Erik således, på samma gång han kämpade för Slesvigs
återfallande under Danska kronan, kom naturligt alt dermed
förbinda ett aanat syftemål, det, atl bryta Hansestädernas makt ge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
