Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stl. I (raklen af Örebro, på sätesgården Göksholm, vid
sjön Hjelmaren, i Slora Mållösa socken, bodde denna lid
riddaren ocb riksrådet Bengt Stensson (af slägten Natt oeh Dag).
Mettan honom ocb Engelbrekt hade varit någon tvist, man
kao-ner icke dess beskaffenhet. Nar Bengt Stensson sporde, att
Eo-getbrekt var återkommen från sin barfard kring riket ocli arnade
begifva sig till Stockholm, infann han sig i Örebro och tillsporde
honom, huruvida ban knnde vara saker i riket; han erböd sig
att stå till ratta inför rådet och svara till det, som lag och rait
fordrade. Den redlige Engelbrekt, som trodde mannens ord, gaf
honom den fOrsakran, att af honom han ingenting bade att froku.
De öfverenskommo, att baoskjuta sin sak till rådets afgörande och
icke mot hvarandra öfva någon fiendtlighet. Bengt Stensson ingick
denna öfverenskommelse både för sig och sin son, ocb Engelbrekt
lofvade tillbaka både fadren och sonen en lika säkerhet; på
beg-ges sidor giogo tvenne goda man i borgen för uppfyllandet deraf.
Engelbrekt böd Bengt Stensson till måltid på slottet, der de
onder god vaifagnad språkade vanligt ocb förtroligt tillsamman och
skildes som goda vänner. Efter denna försoning, då Engelbrekt
trodde sig icke hafva något att frukta af Bengts fiendskap, lat lian
större delen af sina svenner rida till hufvudstaden och beslöt alt
sjelf med sin hustru ocb några få tjenare fara i en båt öfver
Hjelmaren. Han var annu så svag, att vid nedridandet till
båtstallet han måste lyftas både på ocb af hasten, och nedbäddas i
båten. Litet framom Göksholm, halfannan mil från Örebro,
ligger en liten holme, som annn i dag kallas
Engelbrektsbol-men. Der lade Engelbrekt mot aftonen i land, Fredagen den
17 April (efter annan sagen Fredagen den 4 Maj), och lat upp*
göra eld i tanke att hvila öfver natten. På afstånd bördes folk
komma roeode, på närmare båll fann man det vara Bengt
Stena-Sons son Måns Bengtsson. Den adle Engelbrekt trodde, att
han kom för atl gastbjuda honom till sin fader på Göksholm,
gick sjelf, stödd på en krycka, med vacklande steg att mottaga
bonom, och befalle sina tjenare atl utvisa ett lagligt landningsstaile.
Hurtigt sprang ynglingen i land, ocb tillsporde strax med vrede
den vördnadsvärde mannen: om han icke skulle få vara i fred i
riket för hans skull? Engelbrekt sade honom, att han var
försonad med hans fader; men Måns Bengtssoo upplyfte sin yxa, och
Eogelbrekt, som med sin krycka sökte afvkrja högget, miste
der-vid trenne finger; han vande sig om, för att undgå yoglingens
raseri, men denne rusade efter och gaf bonom med sin yxa ett
hugg i hufvudet, så atl Eogelbrekt störtade till marken; derpå
krossade han hans hufvud mot en sten, genomborrade kroppen
med pilar, tog haos hustru och tjenare till fånga och inkastade
dem i fängelse på Göksholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
