Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de hår uttalade grundsatser gjordes t hron följden helt och hållet
beroende af valrätten, och någon egenmäktig inflytelse härutinnui
inrymdes icke riksrådet, detta fastmer inskränktes genom de höga
riksembetsmånneas myndighet och sjelfständighet. Men äfven
detta utkast (ill ett föreningsfördrag, ehuru bestämdare och i
fler-faldiga afseenden öfver träffan de det ursprungtiga uuionsbrefvet, var
dock i sig sjelf ännu alltför ofullständigt såsom en grundlag för
rikenas förening. Det var och förblef icke heller mer än ett förslag,
som aldrig vann bekräftelse. Men man upphörde derföre icke atl
arbeta på föreningens befästande. Vid ett å nyo i Kalmar
bera-madt möte i Juli månad år 1438 trädde Danska och Svenska
fullmäktige tillsamman och upprättade ett nytt fördrag, som, med
erkännande af Erik såsom rikenas Konung, i hnfvudsaken
upprepar de i gamla förbundsbrefvet stadgade grunder för en
dädan-efter fortfarande enighet, sämja och endrägl mellan rikena, rueu
för öfrigt bes(ämmer, all när ny Konung skulle väljas, borde det
icke ske, förrän rikenas fullmäktige sammankommit, och skulle
man då först öfverväga, ”om det vore» bättre, atl välja en Konuu^
”öfver alla tre rikena, eller om hvarldera riket skulle hafva sin
”egen Konung. Men äfven i sislnäranda fall skulle den gamla
”förbindelsen om ömsesidig hjelp och samfålt understöd framdeles
”förblifva i kraft.” Ehuru bekräfladl med 24 vidhängande
sigue-len af Svenska och Danska riksråd kan någon kraft icke heller
tilläggas delta fördrag såsom stadfästelse af Unionen, då på
Norriges vägnar inga voro närvarande, och icke heller ”makt var
”gifven” de Svensks fullmäktige, atl ingå på någon förnyelse af
den artikel i gamla förbundet, som säger, att alla tre rikena skulle
vara under eo Konung. Till samma möte i Kalmar kommo
sändebud från Konung Erik, som på hans vägnar förklarade, all
riks-höfvidsmannen och rikets råd lillvällat sig en makt, som dem icke
tillkom, då de Konungen oåtspord borlgifvit lånen och tillsall
sloltshöfvidsmän, derföre han icke ville erkänna den förut i
Kalmar träffade förlikningen eller ingå ny dagtingan, innan alla
slotten och lånen till .honom upplätos. Delta afslog Carl Kuulsson
på aunat vilkor, ån att Konungen först ville inkomma i landet,
moltaga riksstyrelsen och eflerkomma förlikningen, då land, slott
och alla konungsliga rättigheter skulle stå honom öppna och fria.
Kort härefter på elt möte i Telge i Augusli månad samma år
stämdes Konungen, att inom 12 veckor infinna sig vid Mora
stenar och svara till ständernas besvär, då han äonu skulle erkännas
för Konung, om ban ville lemna deras fri- och rättigheter
okränkta.
531. Bfter detta steg mot Konungen frambröt det lies
Riksdrotset Christer Nilsson (fVase) länge närda missaöjet
öfver Carl Knntssons sjelfrådighet och i aill öfvervägande anseende.
De hade, medan Engelbrekt lefde och ännu i första tiden efler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
