Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och han erinrar, att han var uppsprungen af Svenskt kungligt
blod. Men ännu hade man i Sverige icke uppsagt sin
trohetsför-bindelse till Konaog Erik. Man var vål viss derom, att haa mer
aldrig komme atl styra Sveriges rike, men man önskade lians
fredliga, frivilliga tbronafsägelse. De i Stockholm vid
Pingsttiden år 1439 församlade rådsherrar togo landets stållning i
allvarligt öfvervägande och kommo till det beslut, ”att
Kalmar-förmeningen borde efterlefvas; ville Konung Erik icke efterkomma
”densamma, skalle man uppsåga honom all tro och lydnad; säger
”han sig åter vilja iakttaga föreningen, hvarpå man dock icke
”serdeles kunde lita, skulle han förblifva i sin konungsliga
värdig-”het ocb undfå en årlig ränta af riket, antingen han då ville lefva
”på Gottland eller annorstädes; Hertig Christofer skulle förestå
”riket på bans vägnar, och med Eriks goda minne kunde man
”äfven sätta kronan på Chrislofers hufvud. Ty ehuru del kunde
”synas nyttigast, att taga en infödd Svensk man till Konung, vore
”detta na dock icke rådligl i anseende till dåvarande oenigheten i
”landet; man skulle derigenom åfven gifva anledning till mindre
”goda omdömen om Svenskarne, emedan då skulle sägas, att
”hvad de hittills gjort till att försvara rikets rätt, endast skett
der-”för, att man icke tålte utländsk herre, och skulle både Konungen
”ocb fremmande makter förebrå dem deras signetens sättande under
”föreningsfördraget i Kalmar. Detta allt borde med lämpa
föreställas Rikshöfvidsmannen” (Carl Knutsson var nemligen icke
närvarande vid denna öfverläggning). Man trodde sig genom
Eriks aflägsnande från riksstyrelsen utan atl fråntaga honom
kronan aldrabäsl trygga rikets inre och yttre lugn. Men Konungens
lika obetänksamma som basliga bortresa från Stegeborg gjorde
detta om intet, och vid Mikaelitiden uppsades honom åfven från
Sveriges sida all Iro ocb huldskap. Nu vände sig allt omkring
Carl Knutsson och Christofer och deras sträfvande till
konungadö-met. Erkebiskop Nils Ragvaldsson, en böglärd och förfaren
man, bedyrade på sitt samvete* att han icke visste något båttre
råd än att taga Christofer lill Konnng; rikena kande då blifva
förenade, såsom de varit lörut. Carl Knutsson åter och hans
till-hängare ville icke veta af någon fremmande kon ungastam. Ett
möte utsattes mellan fullmäktige af Sveriges och Danmarks råd.
De sammanträdde i Jönköping i October månad. Men längre ville
de Svenska fullmäktige icke gå, ån till bekräftelse af det året
förut i Kalmar slutna fördraget, i kraft hvaraf, då rikena icke
kunde blifva eniga om samfålt konungaval, hvarldera riket skulle
för sig välja Kooung. Man öfverenskom emellertid om etl möte
i Kalmar vid midsommarstiden nästföljande år, då fullmäktige från
alla tre rikena skalle sammanträda till konungaval. Men på ett
möte i Arboga i första dagame af år 1440 beslölo der församlade
Svenska rikets herrar och mAn, all aldrig mer välja någon frem-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
