Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
veckor, hade Jöns Bengtsson (Oxensljerna), son af deo
förutnämnde Bengt Jönsson, blifvit rikets Erkebiskop. Han, i spetsen
för Vasar och Oxenst jer nor, då ej olsigt var, alt någon af dessa
knnde blifva Konung, ville hafva konungavalet uppskjutet, till
dess man först haft etl möte med rikenas råd af Danmark och
Norrige, såsom förbundsfördragen innehöllo. Men flertalet bland
de församlade herrarne, och fråmst bland dem Carl Knnlssoo,
förklarade all förbindelse med Danmark förderflig för Sveriges rike
ocb yrkade på ett fritt, hastigt afgörande val. Del kom till bittra
strider mellan unionens anbångare ocb dess motståndare, och fara
var för en utbrytande fiendllig fejd mellan dem. Då
Erkebiskopen såg motpartiet blifva det öfverrådande, begaf ban sig hastigt
och oförmodadt bort. Men om dermed hans afsigt var, att göra
mötet om inlet eller åtminstone verka uppskof i konungavalet,
slogo hans beräkningar deruti felt. Carl Knutsson hade många
och måkliga ovänner, men åfven mänga, måktiga vå noer. Tillika
hade han på sin sida borgerskapet och bönderna, som, ofta mot
honom upproriska under hans riksföreståndarskap, nu, då de betänkte,
bvad rikets vål krafde, eller af hat lill fremmande konungar,
all-månt förklarade sig for Carl Knulsson; under den lid han var
rikshöfvidsman, hade landel varit vålsignadt med en hårlig
årsväxt, under Christofers regering hemsöktes del af bårda
missväxter, hela våren efter denne Konungs död hade en fortfarande
torka hotat landet med ny missväxt; men samma dag Carl
Knuts-son kom öfver frän Finland, föll ett vederqvickande rego, och
folket trodde, atl lycka och välsignelse följde med honom; heliga
spådomar hade åfven förutsagl honom en krona, och i detla trons
och öfvertrons tider ansågos förutsägelser af heliga persooer för
gudomliga uppenbarelser. Carls seger var således redan förberedd i
del allmänna tänkesättet. Sjuttio valherrar utkorades, tvenne biskopar
och tvenne riddare bestämdes all upplaga rösterna. Den 20 Juni
inträdde de väljande i S:l Gerlruds gillestuga, aflade högtidlig ed
alt endast hafva fäderneslandets vål för ögonen, afgåfvo sina röster,
och Carl Knutsson, kallad af två och sextio, utropades för Sveriges
och Göles Konung, hvarpå han infördes i kyrkan, der man i
lofsånger tackade den Allsmåktige för det lyckligt fullbordade
valet. Atta dagar derefter, den 28 Juni, hyllades han vid Mora
stenar, och följande dagen firades hans kröning i Upsala, dä två
ocb trettio mån af vapen slogos till riddare. Kort derefter, den %
Juli, kröntes åfven hans gemål Katarina. Danskarne bade först
lillbudit kronan åt den ålderstigne Hertig Adolf af Holsteio, och
sedan, når denne vägrat, ål hans systersoo, Grefve Thidriks af
Oldenbnrgs son Christian, hvilken, sedan han den 1 September
afgifvit sin konungaförsäkran, utropades lill Konung och som
sådao hyllades på Viborgs landsting den 29 i samma minrcL Man
hade i Danmark dröjt med konungavalet, eller också biilit detsam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
