Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
styrelse; deras söner Erik Nilsson, Christer, David och
Jöns Bengtssöner, den sisinämnde Erkebiskop i Upsala; dessa,
Vasar och Oxensljernor, svåra mån, rika, tilllagsna, stridbara,
oroliga, i hög börd lika med Carl, buro till denne ett djupt hat,
och främst bland dem Erkebiskop Jöns Bengtsson, hvilken Olaus
Petri i sin krönika kallar ”en ärelös skälm oeh ingen prest,”
och en annan krönika gifver honom vittnesbördet: ”en styfsint,
”härd och bullersam, hätsk, långvroken ocli trätodryg man;” en
inan af kunskaper och mod, genomdrifven i fotställning, förslagen
och klok, ihärdig och fast i sin karakier, men samvetslös,
oförsonlig, högdragen och ärelysten; han, född alt blifva eo af sitt
tidhvarfs mest lysande män, om han gått ärans våg, nu deremot
i häfderna brännmärkt som upprorssliftare, förrädare mol liket och
sin Konung, var egentliga hufvudinannen för den liga, som arbetade
på Konungens värsta; han var ock bland dem alla deo
skickligaste och mest djupsinnige. Carl, benägen alt förvärfva sig vänner,
i synnerhet mon att vintia dessa stoislägtade män på sin sida,
gaf dem förläningar, visade dem vänskap och fört roende:
E»kebi-skopen erhöll Oland ocli Borgholms slott, Nomnda och Olands
härad i Upland; Nils Chrisieisson (Vasa) blef R’ksdrots. Men
hos dem egde hvarken försonligliel eller tacksamhet rum.
542. Genom klosterundersökningen ådrog Carl sig endast
hat och ovilja, då han ville göra andra bättre, än tiderna lilläto.
Äfven det borde ocli kunde lian förutse, atl Danmark aldrig
godvilligt skulle återgifva de diiförda kronoräntorna; så rättmätigt
hans påstående än måtie vara, var det likväl för tidigt att vicka
sådana tvistiga frågor och likasom framkasta en utmaning lill
tve-(Irägt, innan han ännu sall sig på en fruktansvärd h)t. Till
Gott-land afsäode Carl kort efter sin kröning 2000 man. Hämmandet
af kaperierna derifrån, Eriks fördrifvande ocli öns ålerläggaude
under Sverige sknlle hafva blifvit en ärofull början af bans
lege-ring. Men i stället att sjelf ställa sig i spi tsen för denna vigtiga
förrättning, nppehöll han sig i grannskapet på Oland och
anförtrodde utförandet deraf t ill Magnus Gren till Tidön, i tiden
förut höfvidsman på Öland, en tvetydig man. Näst honom förde
Birger Trolle befälet. Landel intogs utån något serdeles
motstånd, och Visby belägrades. Den 4 December besteg Birger
Trolle imirarne och satte sig i besittning af staden.
Gottläonin-garne afgåfvo sin försäkran att vara Konung Carl och Sveriges
krona hörsamma och trogna. Erik, deo fordna Konungen öfver
trenne liken, innehade nu endast slottet Visborg, och var bragt i
den nöd, atl redan femtio häsiar voro förlärda i brist af anoao
föda. Då öppnade han underhandling och erböd att godvilligt
öf-verlemna Gotlland mol Öland och Borgholm. Trolle af låltrohel
beviljade vapenhvita, upphäfde belägringen, och underrättade
Kooung Carl om tillbudet. Men Erik, sedan hao försett slottet med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>