Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
arfvingar (401). Hans regering hade, såsom i Sverige, si äfven
i Norrige varit högst betungande genom atskrifningar och gårder
och del olidliga förtryck, som hopade sig öfver odalmännen af
fogdarne och länsmännen. Sunnanfjälls reste sig allmogen år
1436; men upproret grep icke vidare omkring och kom icke lill
den betydenhet som i Sverige. Bland Norrmännen nppsteg ingeo
Engelbrekt, ingen Carl Knotsson. Det äfven brast Norriges
allmoge enhetens makt och samverkan. De Norska landskapen hade
inga minnen af fordna förbund mellan sig såsom de Svenska och
iotel enhetsband sådant som i Sverige de fordna Allshärjartingen
och de vid konuogaval af lagarne stadgade riksmöten. Norriges
aristokrati, hopsmält genom de inbördes krigen i tiderna förut,
stod i fasthet, styrka, rikdom och öfverlägsenhet vida efter Sveriges
och Danmarks. Konungarne af Sverres stam hade i sin hand
förenat hela makten. Upproret Sunnanfjälls stillades äfven snart genom
bemedling af några af det högre presterskapel och af rådet. Sedan
se vi Norriges inbyggare fasthålla vid Konnng Erik (ill det yttersta.
De öfvergåfvo honom icke förr, än han råd- och kraftlös
öfver-gifvit konungadömet, land och riken. Samma år Christofer besteg
Sveriges thron, hade Norrmännen och Svenskarne upprättat
mellan sig etl förbund, att antingen de framdeles kommo att styras
af en gemensam Kooung eller hvardera hafva sin egen, skalle
dock det ena riket vara det andra behjelpligt till lagarnes och
goda gamla sedvanors upprätthållande, och det ena rikets män,
som hade gods i del amira, skulle oqvalde nyttja och brnka
dem, antingen de Sjelfva bodde der eller icke. Carls sändebnd
blefvo derföre med allmän välvilja mottagne. Erkebiskopen i
Throndhem, A sia k Boll, var honom tillgifven, och då han reste
ned lill Opslo, der rådplägning skulle förehafvas om
konungavalet, yttrade menigheten Nordan fjäll* den önskan, att han aldrig
matte samtycka lill någon Dansk eller Tysk Konung; de ville
helsv, sade de, hafva Sigurd Jonsson (hvilken af Konung Erik var
utnämnd till Norska rikets Drots); näst honom den gamle
Konung Erik (XFH), om han ville lofva atl bo i Norrige och halla
fred med Sverige; men kunde ingendera af dessa erhållas, voro
de ense om Konung Carl i Sverige. Han blef derföre på
valdagen i Bohus Aske-onsdagen den 26 Februari år 1449 ntkorad
till Norripes Konung ”efter Erkebiskopens, Biskoparoes,
Prelaternas, Ridderskapets och menige Allmogens råd och samtycke.”
I detta val iosiämde menigheten på Frosta Ting den 17 Juni,
likaså den på Voss i Bergens stift församlade allmogen, och da
på landstinget i Hammar, der många prelater ocb klerker,
riddare och svenner i stort antal och menige allmoge i talrik
mängd infunnit sig, den 21 October ett ordentligt konungaval
förrättades, ntkorades och hyllades enhälligt och allmänt Carl i
Sverige lill Norriges Kooung: ”han skulle konunganamn hafva,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
