Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
falt Gottland i förlåning af Ronnngen i Danmark, och härjade
hela Tuna lin. På samma (id uppsnappades bref, hvilka Christian
skrifvit till Norrmännen, uppmanande dem, att nästkommande Maj
samla sig i Marstrand, för alt derifrån inbryta i Sverige, hvilket rike
han hoppades hafva intagit innan Mikelsmässan. Riksrådet i Danmark
beviljade Konungen en ledungsgård, att öfver hela riket utgå i
peogar och vara ademtiad innan ntgången af Januari månad 1452.
54M. Gottland var för Sverige förloradt genom Konuo?
Christians svekfulla handlingssätt, hvaröfver gamla Gottlands visan
med håntydning på denna tidens dagtingningar i bitter harm
varnande qvåder:
Skorpio pläghar lekra, med tungone smeekra,
Med stjertenom stinga,
Sä göra the Danske, sä Gudh them vanske (båttre),
Allt när de dag ting a.
Svenske män, J wackten eder än,
The wilia eder twinga.
Och konungariket Norrige, der allmänna sinnesstämningen bland
allmogen var för Konung Carl och föreningen med Sverige, hade
genom hans trolösa fullmäktige i samband med Danskarnes
bearbetningar likaledes blifvit Sverige frånsköfladt. Man hade i
Halmstad npprältat en evigvarande fred mellan Danmark och Sverige,
och Carl hade för befästandet af den ingångna freden uppoffrat
Norrige. Nn, sedan allt var vunnet, inkastade Christian fiendtliga
hopar i Sverige, och på Carls föreställningar deremot svarades <ned
nya fiendtligheter och förberedelser lill ett fiendlligt anfall. Det
blef na klart för Carl, att Christian åfven traktade efter hans rike
och krona. Då sammankallade han silt råd, och enhälligt
fattades beslutet om krig mol Danmark. Härbud utgick öfver hela
riket: sju bönder skulle utrusta den åttonde med pantsar, sköld,
jernhatt, armborst, glaf eller spjut och åtta tolfter pilar. I
Marka-ryd på gränsen af Skåne skulle krigarskaran församla sig. På
vinterföret, i Februari månad, då is belagt alla sjöar och kärr,
bröt håren upp. Främst tågade Skidrännare- och Rånnebaneret,
prydi med S:t Jörans bild till håst i full vfipning; efter
detsamma Konungens skytter eller Skyttebaneret, med S:t Eriks och S:t
Olofs bild; dernäst Konungen sjelf, omgifven af tvåhundra
hof-män, alla till håst i blanka rustningar; efter honom tjugu
kårre-byssor (kanoner), åtföljda af slädar med krut och stenar (i stället
för kulor), den första gång fållartilleri nåmnes i våra häfder;
derefter Hnfvudbaneret, prydt med Jungfru Marias bild med
barnet på armen i sol gisslan eller strålande sken, och framför samma
baner tre och tjugu leder med fanor, hvari tre kronor voro
målade; på båda sidor deromkring riddare och svenner; efter dem
kommo väpnade köpstadsmån, sedan en väldig skara allmoge,
för-delt under sina fanor eller standar, många försedda med hästar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
