Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lagen; lill krigets förande måste penningar lånas af Hansestäderna,
inom riket kronans räntor i hela landskap pantsättas, men genom
delta allt växte hatet lill Danmark blott ånnu mer.
399. Det blef öfverenskommet om ett möte i Kalmar år 1505.
Staden ?ar i Svenskarnes händer, slottet i Danskarne*. Johan
infann sig på utsalt tid med en ansenlig örlogsfloita; Svenskarne
fattade misstroende till den stora utrustoingen, uppehöllo sig i
grannskapet, men infnnno sig i staden icke, ehnra manade dertill. Johan
trodde .sig bespottad. Han låt nedsätta en domstol af Danska och
Norska rådsberrar; denna domstol dömde Sten Stures arfvingar,
Svante Store och alla hans anhftngare skyldiga lill högförräderi,
hvarigenom de förverkat lif och gods; samma domstol dömde hela
Sveriges rike med alla dess slott, städer, byar och kroooingälder
hemfallet onder Konnng Johan, och i kraft af denna verkligen
märkvärdiga dom slog Johan Äfven under sig alla de Svenska
gods, han knnde åtkomma i Danmark och Norrige. Han
upp-mante Norrmännen till hämnd och krig mot det upproriska
Sverige, och för atl likasom kalla hela verlden till vittne af sin
rättmätiga sak och tillika draga Hansestäderna från förbundet med
Sverige, anhöll ban hos Romerska Kejsaren icke blott om
bekräftelse på förenämnde dom, men äfven om etl allmänt förbud för
andra makter att på något sätt bistå Sverige. Kejsaren utfärdade
skrifvelse till Svenska regeringen med anmaning, atl inom trenne
månader inställa sig för kejserliga kammarrätten och förklara
orsakerna till sitt förhållande, eller, vid hotelse af riksakt,
ovil-korligen antaga Johan till Konung; när åter i Sverige, der man ej
fann sig vara någon fremmande makt räkenskap skyldig för sina
gerningar, den kejserliga slämningen rätlvisligen föraktades, så
åtgick från kejserliga majestätet en sällsam aktsförklaring, deruti den
redan trenne år förut aflidne Sten Sture, Riksföreståndaren Svante
Stare, Sveriges yppersta mån och samtliga invånare förklarades
fogelfria och Tyska rikets stater förbödos att med Svenskarne
hafva något umgänge. Johan emellertid, som deraf väl ej
väntade och i Sjelfva verket icke knode vänta någon synnerlig verkan
på Sverige, lål så väl sjelf som åfven genom Danska Rådet och
genom sin son alfärda det ena lejdebrefvet efter del andra till
nya möten och underhandlingar. Men Svante Sture besvarade
både dessa lejdebref och Kejsarens aktsförklaring med ett
fiendtligt infall i Danska Konungens länder. Hemming Gadd belägrade
Kalmar, Riksföreståndaren sjelf härjade hela Bleking och
uppbrände Lyckeby, den stridsmanlige Åke Johansson inföll i Halland,
tog in i Laholm, inbröt i Skåne, härjade, plundrade och gjorde
ett stort byte, men lockades vid ett sednare infall i Skåne år
1510 efter en falsk spejares anvisning in i ett trångt pass, kallad
Fantehålan, hvar han möttes af *n fiendtlig styrka och der blef
slagen, till stor saknad för riket och för Svante, som i honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
