Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en gång påfordrat någon kröningshjelp, såsom han dock efter
lagboken kunnat; han vore alltid redo till god räkenskap för
den hjelpskatl, han uppburit, då skönjas skulle, om ban lagt
något i sin egen pung; 12) hvad honom åter tillvitades om
utlänningars intagande i Rådet, trodde han, att den artikeln i
lagboken borde förstås onv de utlänningar, som icke voro i
landet gifta och med sina hustrur och barn icke hade så mycket
att vedervåga, att rikets bästa tåge dem lika nära som de
in-födde om hjertat; och icke heller vore den artikeln så strängt
utstakad, att ju sådant kunde ske med Riksens Råds ja och
samtycke, såsom väl i förra tider och nu sednast skedt vore
med Konungens svåger Grefven af Hoja, hvilken i många
ärenden varit och ännu vore riket till bistånd; der således gagn
och icke skada medföljde, borde den artikeln i lagboken och
konunga-eden icke så ultydas, att rikets gagn och bästa
dermed eftersattes; 13) fremmande giftermål vore honom hvarken
i lagen eller annorstädes förbudet, och för öfrigt hade rikets
Råd dertill gifvit sitt samtycke; men att Svenska män
derigenom skulle förtryckas, gjordes ej behof att tänka, ty en
sådan fremmande Furstinna införde icke flera med sig i riket,
än man hafva ville och väl bestå kunde; och hoppades han
för öfrigt tillräckligt hafva ådagalagt, om hans sinne och afsigt
var att förtrycka Svenska män; 14) sin konunga-ed hade han
svurit, såsom han funnit sitt embete kräfja. att vara riket huld
och trogen och bruka svärdet alt afvärja öfvervåld och ovått,
och med sådan ed trodde han sig nog vara förbunden, att
skydda den heliga kyrkan och hennes personer på sått, han
vidare förklarat i andra punkten.
Sedan Kung Gustaf sålunda inför sitt rikes Ständer gjort
redo för de klagomål och besvär, som mot hans handlingar och
styrelse tidt och ofta fördes, men han dervid ofta måste stödja
sig på Vesterås recess, och väl såg, att denna ännu alltid var
en stötesten, derföre att så mycket kraftigare verka på folkets
öfvertygelse, och tillika grunda denna öfvertygelse på ljusa och
klara begrepp om en för dem och riket så vigtig angelägenhet,
lät han på samma gång för Ständerna framlägga och uppläsa
en med öfverlygande kraft och lättfattliga, bindande skäl utförd
framställning, hvar före Vesterås recess gjordes, bad
sedan rikets Ständer laga det ena med det andra i noga
öfvervägande, ännu en gång skärskåda Vesterås recess, och
rent ut såga sin mening, om för ofvannämnde, föregifna
orsakers och bristers skull delta uppror var ärligen och redligen
förelaget eller ej. Då ransakade och pröfvade Ständerna
tillbörligen alla stycken, och sedan afkunnade, atl Konung Gustaf
med sina skäliga svar redeligen hade lagt sig ifrån alla
de beskyllningar, honom blifvit förekaslade, och alt han var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
