Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mogen och erfaren regent; han skref derom serskilt lill många
af Danska rikets herrar, och han tillika anmante dem, att så
umgås och handla med sina undersåter och den menige man,
att de voro dem hörsamma och trogna. Sin svåger Hertig
Christian uppmuntrade han, att allvarligen och med all makt
gripa saken an mot fienden, i hvilket fall han skulle vara
förvissad om hans kraftiga hjelp; han bad honom skicka en
pålitlig man öfver tiil Kalmar, att hemta en märkelig summa
penningar, som han dit hade fört med^ sig, att dermed bistå
honom. Hertig Christian hade emellertid fördrifvit den af
Christofer qvarlemnade besättning i Holstein, och förstärkt af
yärfvade trupper från Mecklenburg och andra orter, ryckte han
till Travemiinde och slog, oakladt allt motstånd deremot från
Lübeckarnes sida, en bro öfver Traven, gick öfver, eröfrade
han^nen Slukop, der Lübeckarne plägade hafva sina skepp
liggande, uppbrände en del af dem, bemäktigade sig de öfriga,
ryckte sedan hårdt intill Lübeck och belägrade staden hårdt,
ty det är lätt att utföra hvad fienden anser omöjligt.
Detla vederfors Lübeck sjelf, medan Grefve Christofer i
Danmark kom i besittning af det ena slottet efter det andra
och underlade sig landet. Då Biskop Rönnow uppmuntrade
Köpenhamns borgare att göra fienden ett manligt motstånd,
uppretades borgerskapet så af hans tal, att han var nära alt
blifva ett offer derför; Christofer höil derstädes ett prunkande
intåg den 16 Juli; slottet uppgafs; rikets flotta, förrådshusen,
skyttet, allt föll i fiendens händer. På Ringsta landsting svuro
borgerskapet och allmogen Grefve Christofer, på Konung
Christians vägnar, tro- och huldhetsed. Laaland och Falster följde
Selands och Möens föredöme. Öfverallt reste sig borgerskapet
och bönderna, öfverraskade det ena slottet efter det andra,
bemäktigade sig dem eller tvungo Ståthållarne alt hylla Konung
Christian. Ty det krig här fördes, var egentligen icke annat
än ett inbördes krig mellan ofrälse folket och de
företrädes-berättigade stånden; adelns hårdhet och högmod hade hos
menigheten tändt ett bittert hat till alla dess gelikar; hopar af
borgare och bönder tågade ut, öfverföllo, brandskattade, plundrade,
brände adelns gårdar och herresäten; allt hvad af adel var och
adel kallades, var ett mål för förföljelse: man skulle slå
ulf-ven ihjäl, hette det, så blefvo der inga ungar ef ler; adliga
fruar och jungfrur klädde sig i bonddrägt och flydde undan till
orter, der de trodde sig vara okända och säkra; deras herrar,
för att rädda sina lif, kastade sig i Grefve Christofers händer
och svuro honom huldhet och tro. Vid sådana tidningar från
Seland och de öfriga Danska öarne samlade sig adeln i Skåne
tillhopa och tog det beslut, att genom frivillig undergifvenhet
rädda sig Sjelfva och sin egendomr hvarpå de till Köpenhamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
