Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Detta åter kan^ så vidt detsamma eger någon grund, möjligen
hafva syftat på Konung Gustafs kort förut hafda uppsåt, att draga
den svenska krigsmakten tillbaka och öfverlemna Christian åt
sig sjelf. Ty att något hemligt anslag förehafvits mot Christians
person, dertill finnes icke den ringaste sannolika anledning,
icke heller låg något sådant i Kung Gustafs karakter, var ock
näppligen tänkbart i sakernas dåvarande ställning. Mellan
Konungen och hans första gemål synes icke hafva rådt något
kärleksfullt förhållande. Katarina var ofta underlig till sinnes,
hon kunde icke ingifva aktning och kärlek för sin person, och
hon fördrog ogerna sin gemåls barska, häftiga lyune. Denna
Drottning dog, hastigt och oförraodadt, åtta dagar efter Konung
Christians afresa. Om hennes död fördes kring städerna vid
Östersjön mångahanda berättelser, alla så utmålade och
sammanfogade, som man kan vänta af dera, hvilka voro Gustafs
hätskaste fiender. Katarina afled den 23 September och
bi-sattes den I Oktober i Stockholms stads Storkyrka. Ett år
derefter ingick Gustaf nytt giftermål, då han första Söndagen
efter Machaeli-dag den 1 Oktober 1536 sammanvigdes med
Margaretha Lejonhufvud, dotter af Lagmannen öfver
Vestmanland och Dalarna, Riksrådet och Riddaren Erik
Abrahams-son till Ekeberg och Laholm, hvilken i det Stockholmska
blodbadet blef halshuggen, och som med Vasa-ätten var befryndad
genom sin husfru Ebba, dotter af den i Carl Knutsons och
Sturarnes tid namnkunnige Erik Carlsson (Vasa).
Under Konungarnes sa ram an va ro i Stockholm stadfästade
Christian det förbund, som af Danska riksrådet året förut med
Sveriges Konung var ingånget. Christian tackade sin svåger
för dennes mot honom bevista stora och mångfaldiga
vålger-ningar, och tillbaka genom serskilt förpliktelse förband sig:
att under begges deras lifstid vara och blifva uti ett vänligt,
broderligt och naboeligt förbund med sin goda svåger, och
både till lands och sjös med hjelp, med tröst, med råd och
dåd af sin yttersta makt och förmåga bistå honom mot Lübeck
och dess förvandter, i det fall att de mot Sveriges land och
rike ville göra något fiendlligt anfall; han skulle med dem icke
ingå något slags fördrag, utan alt Konungen af Sverige deruti
blef intagen och i alla måtto väl förvarad. Vidare, som
veder-mäle af hans erkänsla, skulle Konung Guslaf återbekomma sina
arfvegods i Halland, hvilka under de föregående oroliga tider
blifvit lagda under Danmarks krona. Han gaf äfven försäkran
på Bohus, Aggerhus och Viken i Norrige som underpant för
de summor, honom blifvit försträckta. 1 lägret för Köpenhamn
förnyade han denna sin försäkran, som då på samma gång
stad-fastades af Danska Riksrådets insegel, hvarjemte utlofvades, att
förenämnda slott och län skulle innan nästkommande Påsk till Kon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
