Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stämmiga önskningar förenade snart begge Konungarne, och de
kommo öfverens om en femlioårig fred, som närmare skulle
utarbetas af begge sidors fullmäktige. Christian varnade sin
svåger för hemliga stämplingar och styrkte honom i hans tanka,
att med Konungen i Frankrike ingå vänskap och förbund,
såsom ock han, Christian, sjelf var i begrepp att ingå ett sådant.
Sedan Konungarne på detta sält tillbragl en timme i förtroliga
samtal, stego de upp och drucko med hvarandra en gång eller
två, hvarpå Konung Gustaf åler begaf sig tillbaka’ till sitl läger,
och Konung Christian drog till Avaskår, under fröjdeskotts
lossande från de Svenska skeppen. Återkommen till sitt läger,
lät Gustaf tillreda ett präktigt gästabud för de Danska
herremän, som varit lemnade till gisslan. Vinet och den ståtliga
undfägnaden gjorde alla upprymda och glada; i synnerhet
yttrade Danska Riksrådet Anders Biide, sora tog ordel framför
andra, en öppenhjertig glädje och sade, att både han och alla
Danskar, så väl som de ärliga Svenske män, hade mycket att
glädja sig öfver, då det nu mellan dessa riken kommit till en
stadig och evig fred. Konung Gustaf anmärkte: att evig år en
lång lid och har grannar emellan ofta nog blifvit förkortad;
men hvar Danskarne ville hålla god naboskap, skalle det med
Guds hjelp ingen nöd hafva på denna sidan. Långt inpå
natten drucko de och glamade vänliga och skämtsamma ord.
Om morgonen kommo alla Könungens af Danmark trumpetare
och spelmän till Konung Gustafs läger och fingo skänker.
Tredje dagen derefter bröt Konung Guslaf upp och seglade
tillbaka lill Kalmar.
Den freds- och förbundstraktat, som i krafl af de
föregående underhandlingarne och Konungarnes personliga samtal
nu upprättades mellan dessa trenne riken, grundade sig
hufvud-sakligen på 1534 års fördrag (se ofvan sid. 224) och innehöll
i sex och tjugu artiklar väsendtligen följande: ”1 femtio år
”skulle tred, sämja och endrägt vara mellan Sverige, Danmark
”och Norrige; det ena riket i alla mätto främja det andras
”båsta; det enas fiender, eho de vara måtte, anses för det
”andras; vid uppkommande krig skulle rikena göra hvarandra
”undsättning, och begge sidors hjelptrupper vara förbundne att
”gå till hvarandras yltersia gränser, de Svenska ända till Elbe,
”Danskarne ända till Ryska gränsen. Intetdera riket skulle
”börja några fiendtligheter utan de andras vetskap eller med
”deras samråd; ingen fred af det ena riket göras utan med
”de andras samtycke; ingen förlikning under hvad namn som
”helst ingås med den fångne Konung Christian eller hans
an-”förvandter och anhängare, icke heller utan alla Ire rikenas
”vetskap och efter samråd med hvarandra något fördrag
af-”slutas med någon Konung, Furste, Potentat eller städer, eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
