Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dotn varit hade. ”Han hade förstått” — så lydelsen af detta
märkliga bref—, ”huru ett allmänt tal var uppkommet, att
”allmogen begärde det som gammalt och fordom varit hade,
”menande dermed förminskning i skatten, fodringen och an*
”dra utlagor, som till riksens uppehälle af gammal tid skickade
”voro, och förhoppades derigenom, att komma till stora
fri-, ”beter och godt bestånd. Meh huru riket med sådan
för-”minskning, efter denna verldens lägenhet, kunde för alla dess
”fienders stämplingar och’ anfall beskärmadt och beskyddadt
”blifva, och huru sådana friheler ville i längden blifva Sveriges
”mån nyttiga, det stälde han till Gud.” Han framhöll föl* dem
en tafla af ”den gamla sedvanan, som var inbördes tvedrägt,
”och dermed all efterföljande skada och förderf, som var falsk
”dagtingan* rof, mord, bränd, halshuggning, hängande, steglaride,
”dränkande och allt annat ondt, som detta riket nogsamligen (det
”Gud bällre) tillförne öfvergånget är;” vidare "hvRken t*inga,
”skada och förderf allpiogen i gammal lid hade af tidt och ofta
”utskrifna tunga gärder och täta uppbåd till krigsfärder, då
"bonden ofta lång lid måste vara borta från hus^ bo och
bo-"hag, ande-tiden försummades, åker och äng förderfvades, men
"byar. man ändock måste utgöra skatten, fodringen och andra
”ulskylder,” och huru, ”då man nu, riket till styrka, hölle
”dråpligt krigsfolk, fyra lill sextusen man, samt sköna skepp,
"båtsmän öch annat mer, man deremot i fordom tid icke höll
"mera än fyra eller sexhundra man samt hade blott en hop
^skärbåtar och annat prackeri, der hvarken hjelp eller tröst
”medföljde, hvarigenom fienden hade lätt ingång i riket att
”öfva rof, mord och brand, såsom menigheterna vål sjelfve
”mindes och visste, huru det fordom gått till; och hvad gagn
”riket af dessa gamla sedvanor hade, det lemnade han till dem
”sjelfva atl betänka.” Annorlunda åter hade tillgått, sedan
han, efter Guds skickelse, kom till regementet. ”Det hade
”synis honom nylligt och en ny, god sedvana, att riket blefve
”förstärkt med väldigt, dugligt krigsfolk, med väldiga, sköna
"örlogsskepp, desslikes dråpeliga värjor, bössor, harnesk och
”andra krigsförnödenheter, och han förhoppades sig icke hafva
”förtjent någon otack för sådana nya sedvanor. Men till en
”sådan .d rå pel ig hop krigsfolk fordrades ock stora utgifter,
mycket större än de efter gammal sedvana varit, hvilket man
"dock icke velat betänka, utån alltid ropade på gamla sedvanor.
”Man ropade och skriade på Öfverheten, når nöden omträngde,
”och man sade, alt den menige man litet försvar hade. Men
”ilet var oqdt att; sträcka makten längre än hon kan nå, och
"var allmogens mening denna, att man gerna ville vara för»
"svarad för fienderna, men ville litet deruppå kosta, såsom ett
”gammalt ordspråk lyder, att man gerna vill hafva en varm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
