Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Universitet gjorde den stora gåfvan af en icke oansenlig del
af dem, sa att hvad ursprungligen till största delen var gifvet
till kyrkan, men genom kyrkovåldets missbrak blifvit densamma
fråntaget, nu till viss del öfvergick till den Adla bestämmelsen
att främja vetenskaperna, bildningen, odlingen. De återståendfe
förenades sedermera med kronogodsen. Sammantagna hafva de
Gustavianska godsen uppgått till flera tusen gårdar.
På sitt verkställigheten af Vesterås recess i första handen
tillvägagick, för blefvo biskoparne, domkapitlen och åtskilliga
kloster, såsom härförut nämndt ftr, i besittning af de under dem
lydande gods, så att de såsom förut uppburo räntorna deraf,
efter de vilkor, de derom med Konungen uppgjort. Detta
uppgörelsesätt medförde emellertid i tidens fortgång flerfaldiga
olägenheter, som hade till följd förnyelser och förändringar.
Genom den återbördsrätt, som var medgifven de adliga slägtena
och andra, bortgingo många af kyrkogodsen, och landboerna
på de återstående ”esomoftast öfverföllos, puckades och
truga-"des nu af den ene, nu af deu andre, som rappade till sig det
”ena stycket efter det andra af äng, åker och andra egor, så
”att godsen fast förlamade och ödelagda blifva.” Kyrkans välde
var brutet, så att hon icke mer var mäktig att försvara sig
sjelf, ännu mindre andra. Många hennes landhoer äfven
undandrogo henne den lydnad och de rättigheter henne tillkoremo,
så att från alla sidor hon omhvärfdes af svårigheter. Dessa
förhållanden förde omsider till en märkelig förändring i
verkställigheten af Vesterås recess. Biskoparne nemligen, kanikerna
och prebendaterna i Linköpings, Strengnäs och Vesterås stift
bådo att till Konungen få öfverlemna de under dera lydande
kyrkogodsen med alla räntor och lättigheter deraf, hvilka de
icke kunde skydda och försvara, och till ersättning derför be*
komma ett årligt underhåll, tillräckligt för deras redliga
uppehälle. Gustaf biföll det, ölvertog alla återstående kyrkogodsen
och gaf biskdparne och domkapitlen vederlag derför utaf den
till kronan indragna delen af tionden. Pä lika sätt skedde
äfven vid rikets öfriga stift. Denna förändring, som sedermera
allt igenom blifvit beståndande som grnud för biskoparnes
löne-vilkor, föregick under sednare hälften af Gustafs regering,
räk-nadt från år 1544. Det år 1561, året efter Gustafs död,
upprättade register öfver förläningarne, hvilket kan antagas att
hvila på grund af de förhållauden, som egde rum i sista åren
af Gustafs lefnad, upplyser oss om det för biskoparne bestämda
löneanslag, nemligen för Erkebiskopen 768 tunnor säd, för
Biskoparne i Linköping och Vexiö hvardera 576 t:r, för dem
i Skara, Strengnäs och Vesterås b vardera 486 t:r och för
Biskopen i Åbo 384 t:r. Denna tid voro, efter Konung
Gustafs några år före hans död vidtagna åtgärd, biskopsstiften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
