- Project Runeberg -  Sveriges historia i sammandrag / Tredje delen. Gustaf I och hans tid /
399

(1857-1860) [MARC] Author: Anders Magnus Strinnholm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

båra skarpa skrapor. Botvid Larsson (Ankar) tiU
Ago-hammar, fornt Lagman i Vermland, nu mer Befallningsman på
Stockholms slott ocb Ståthållare öfver staden, derjemte sjelf
medlem af Kammaren, ville vid en sådan försummelse undskylla
Lars Organista derför, att han hos Konungen icke infunnit sig
med registren och räkenskaperna lill den tid, som utlofyad
varit. Huru Konungen della upptog, visar hans svar derå:
Så ve st du väl sjelf, Botvid, att vi hafve befalt dig vårt
ock kronones slott Stockholm; vore godi, att du tog* lill
vara det, som dig borde och befaldt vore, och låte andra
akta deras befallning. Men vi för märke, del går nu så
till, som tilläfvenlyrs oftast sker, och som man säga plägar,
försvara du migy så vill jag färsvara dig. Så må du fä{ta
der lit lill, att vi hafve platt intet behag i sådan handel.
Tänk också, atl du hafver sjelf en räkenskap svara till,
kunde du slå honom väl för och göra någon god redo för
din egen dörr, då vore det godt, vi såge det också gerna.
Oss frukter nog, huru derom är. Botvid sjelf fick ock kori
derefter mottaga skarpa påminnelser af Konungen öfver sin
råkenskap och det myckna slottsfolket, serdeles de många kockar,
smeder och annat slikt onyttigt embetsfolk, han der höll. Gud
vet> säger Konungen till honom, hvad gagn. de göra. Det
måtte vara elt dråpeligt smide, der de stå än 20 eller 24
grofsmeder hela året igenom, och del ena året efter det
andra, och aldrig skall någon tid något bottna, och dertill
hafver man deh hammarsmidjan, som del mesta oeh* gr of v aste
arbetet bedrifver, och likväl skall man hålla lika många
grof smeder. Så ville vi dock gerna vela, hvad de många
grofsmeéeti klensmeder och andra flere af de embetsmän
hafva gjort i dessa framlidne tider, och hvad de nu arbeta.
Du skulle ock med rätta, Botvid, hafva låtit inventera atl
spannmålen der på Stockholm, förrän någon ny spannmål
hafver blifvit införd. Men det må aldrig ske, som vi det
gerna hafva vele. Sammalunda skulle ock alla lefvande oxar
blifva inventerade, förrän man begynner uppbära oxar om
året, och likaså fisken, förrän man begynner köpa fisk in,
och så hvari efter det andra.

Vid slottshöfvidsmännens räkenskaper, som Konungen
likaledes med grannsynt Öga genomgranskade, finnas ieke sällan
anmärkningar af honom gjorda, än öfver den starka förtäringen
och ringa hushållningen, än öfver det ringa besked han af
räkenskapen erhöH öfver det ena ocb andra. Ett talande bevis
på Konungens hoshållsanda, huru han tog reda på allt, äfven
i det minsta, och i allt ville se sparsamhet och hushållning
använd, gtfver oss hans bref af år 1552 till Isak Nilsson (Banér),
sloltsböfvidsmao på Tavastehns: ”Vi hafva förnummit, Isak Nils-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:22:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistsam/3/0411.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free