Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gustaf varnade mot skogens förödande i trakter, der skog
i öfverOödighet icke fanns, och serdeles frikallade han från
sådan förödelse ek- och bokskog, oxel, rönn eller hägg, emedan
riket och menige man stor fördel hade af sådana träd både
till skeppsbyggnad och föda för svinen samt andra nödtorfter,
och dylik skog snart, för en ringa nytta skull, vore förspild och
ödelagd, men ganska sent uppväxer och kommer till makt igen.
Han tog likaledes i sitt konungsliga hägn hindar, hjortar och
rådjur, och man läser i flera hans bref, huru han sökte af*
styra det oaflålliga fallandet af skogens högdjur elgen,
tillsägande sina fogdar att hafva tillsyn deröfver, att sådant icke
måtte ske.
Hver åter en näringsgren tarfvade uppmuntran och
understöd, räckte Gustaf gerna sin hand dertill. Tvenne Lödöse
borgare kommo upp till honom och begärde något penningar
till låns, emedan de ville bruka fiskeri, och lofvade att belala
lånet med fisk. Så förtänker eder väl, skrifver Konungen i
anledning deraf till Gustaf Olofsson Stenbock år 1544, att vi
några resor tillförne hafve snackat om för eder, alt vi
gerna hade en %0 eller 30 goda fiskare der i hyn (Nylödöse),
som ingen annan handel brukade, ulan närde sig af den
fisk, de togo om året, och läte bygga sig 4 eller S af de
häringsbyssor efter del sätt, som de bruka veslvart till fiske,
och samlade en hop fisk om året, dermed de hela landet
bespisa kunde, och icke allt litade uppå de skaffboer och
andra fremmande. Han säger vidare, att han mångenstädes
utlant penningar både till borgare, bergsmän och andra, men
fätt ringa betalning igen; dock vore han icke obenägen att
försträcka förenämnde personer några hundrade mark, om det
är allvar med deras företag. Han ber Gustaf Olofsson handla
med några flera borgare der i byn, att de ville vara i sällskap
med dem och komma sådant fiskeri i gång, bekymrande sig
med ingen annan handel. Fore ock godt, skrifver han
ytterligare, att J kunne förskaffa oss några hil in i landet, som
kunde bygga oss slika häringsbyssor och visste rätta sättet
att gå um med dem. Fi ville ock gerna låta bygga slika
skepp här uppe och försöka, hvad lag det ville taga med
dem här i sjön. Han förklarade vidare, att derest några bönder
derntmed elfven eller öarne, som icke hade synnerlig åker eller
äng att akta på, ville allvarligen laga sig sådant fiskeri före, så
vore han benägen att förunna dem’ skattfrihet på någon tid, att de
måtte desto hellre vänja sig vid att bruka fiskeriet och bespisa
landet. Det var för honom en glad underrättelse, då man gaf
honom tillkänna, att i Kalmar-sund strömming och sill gått
flux till och blifvit i rik mängd tagen; han tviflade också icke,
att der i sundet skulle blifva lika godt fiske som annorstädes,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
