Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bévetvstmi fördes på skeppen denna tid, synds i allmänhet
änna iofcé vatit »f någon betydande storlek; dock talas om
svåra * stycke» pådestörre skeppen; så förde Konung Gustafs
stora krafvéi både murbräckor oeh andra svåra skylt. Gustaf
äfven’ nnderhandlade ^ med en byggmästare af namn Påwell*
”au betänka elt sått,1 hpru man fättligen och med lämpa knnde
”vinda eller skrafva de grofva skytten under öfverlöpet på
”skeppen, som det bör’ vara, att man icke behöfde hafva så
”stort arbete dermed, som ske plägar.” Men af allt det
svåraste för Konungen var, att uppbringa dugliga besättningar lill v
sina örlogsskepp. Såafvanda voro Svenskarne från sjöväsendet,
att Konungen hlåste är 1532 från Danzig införskaffa skeppare,
högbåtsmän och båtsmän samt i kriget med Lübeck anmoda N
EtansfcaA Rådel étt skaffa honom det mesta sjöfolk, som
öfver-ko mm as kunde, hvarutom, då flottan ännu icke var tillräckligen
bemimnad, han måste dertill taga köpsvenner i städerna samt
på landsbygden1 vårfva sådana, sora något med sjön vane voro,
hvilka han gaf lika sold med det fremmande sjöfolket.
Seder-tberä lät han äfven’ «»n del af de nyantagna knektarne lära
sig att ro och vänja sig vid sjön, så att de efter behof måtte
kunna användas både till land» och sjös. Efter 1558 års
inventarium öfver’Konungens skepp och galerer steg den i
Stockholm då liggande örlogsflottan till 23 större och mindre skepp,
n to no de 6 som lågo vid skeppsgården i Kalmar, hvartill ännu
kom en hop mindre fartyg, häpar och skutor, hvilka synas icke
vatit bevärade titt örlig, men bestämda dels till fetalie-skepp,
dds till Konungens och Fnrstarnes lustfärder eller till andrå
fredliga värf.
Så öfverallt, hvarthän vi se, möta oss minnen af Gustafs
skapande, ordnande, Förbättrande hand. I verk och värf, som
hvavt lör sig syntes fordra sin egen man, utan hjélp af
kunniga, erfarna män, utån föresyn, ulan ledning, var Gustaf
ensam, och ensam tillräcklig till allt. Det våeklt förundran,7 då
man ser af hans bref, hnru han måste tänka för alla, sjelf
nnderv&a och fceda sina embets- och t jenstemån. Hvar helst
en brist var, för allt skulle Konungen skaffa råd och hjelp,
och det förekommer icke sällan, att hans herrar och be fa
11-ningsmän fingo uppbära skarpa förebråelser, att icke kunna
reda och råda sig Sjelfva i förekommande fall, utan alltid vånda
»ig till honom. Så heter det i hans skrifvelse till
Höfvidsman-ntn oeh Ståthållaren på Kalmar slott Germund Svensson (Some):
Förundrer oss icke lilet, Germund, alt allt det du’ gör eller
brJrifva skall eller andre våre Befallningsman, der skole
ti allt peka finger- uppå för eder, likasom vi hade platt
intet annat att beställa. J måtte dock sjelfve veta atl skicka
något i saken efter lägligheterna och icke allt läggå oss-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>