Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
efter tullfrihetens upphäfvande ffcr Hanseståderna oeb meå en
större liflighet i handelsrörelse* blef en indrägtjg källa för
statens inkomster;/reformationen, som tillförde kronan en
buf-vudsaklig del af kyrfcans rikedom och egendomar, och
krono-räntornas ökande genom skatteregleringen samt odlingarnes och
nåringarnes tillväxt, dessa öfverhufvud voro .de medel,
hvarigenom han i förening med sin strånga sparsamhet och
has-( hållning bragte sitt rikes finanser i ordning. Ban aktade noga
på sina inkomster och försummade icke någon, äfven den minst
gifvande kål la lill inkomst samt slråckte väl någon gång sin
rätt och sin makt för långt. Men om i allt hans handlingar
icke låta sig som fullt rättmätiga försvaras, kunna de dock ar
hans synpunkt urskuldas eller af hans läge förklaras. Han höll
i uppbörden på sträng ordning, och ännu i sin ålders dagar,
ehuru hans tillgångar då voro rika, fortbehöll han sin. vanda
sparsamhet oqh vakade strängt öfver kronointägternas rigtiga
ingående. Ban anade icke tiågot godt från Danmarks sida,
han såg faror från alla sidor omsvåfya Sveriges rike och tänkte
pa tider, som komma kunde, då enj god skattkammare väl
månde Urfvas. Han erinrade derom sina söner oeh
uppmanade dem till sparsambet: ”de skulle veta,” sade han till dem,
”att skattkammaren tillkommer genom svelt och möda, och be*
”tänka att penningen är en god vån i nöden. Men så sträng
hushållare han i öfrigt var, sparade han icke, når det gålde
rikets värdighet, dess vål och nytta. Det heter i hans bref till
sina 9mbud i Tysklaud om hitförskaffande af nagra serdeles
konsterfarna, i yrket erfarna män, att sådant måtte ske, ”ehvad
”det pck kosta kunde.” Spiran förde han på eh gång med
»träng och faderlig hand, såsom det höfdes Sveriges Konung
efter dessa hans egna ord: ”De Svenske äro allmänneligen
"till lynnet, alt behöfva karlasinne och orädder utaf sin Konqng;
”de lida icke orättvisa och träldom, ej heller gerna en meser;
”dem höfves väl en glättig, men ock basker; intet fingret
”emellan”
Krigsbedrifter utmärka icke Gastafs bana. Men
räddningen genom honom från de faror, som genom
Kalmarunionen hotade Sveriges sjelfständighet; reformationen,
hvärigenom han för århundraden förtverkat på bildningen och
bestämt dess gång; arfföreningen, hvarigenom han befästade
dessa verk qipt kommande stormar och faror, och
afskud-dandet af det Hanseatiska handelsväldet, som låg
hämmande på den Svenska handeln, dessa de storverk,
hvar-ipenom han lade de för all framtid beståndande, fasta
grund-vuiarne till Sveriges sjelfständighet och’ den fria
utvecklingen af vårt samhälsskick. Och beundran förtjenar han för
den kraft, den fasthet och statsmannaklokhet, han ådagalade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
