Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
!£)/? Hån vet ffled visshet icke, bvillendera af de Vägar eller
stigar ban färdats/ söm från Motfa föra upfr» till LSma socken;
men sannolikast anses vara, hvad för jett hundrade år. tillbaka
gammalt folk dä visste säga sig hafva hört af sina förftlder,
Gustaf Eriksson tagit vägen åt Lima mellan Gopsbus- och
Qxbergs-byarne, i hvilken sednare ban hastigast varit inne i en gärd och
hvilat, mén strax Ster fdrtsatt sin färd förbr’Efvertsbergs-kapell i
Élfdals socken; man har äfven i Mora vetat berätta, huru, när
Carl XI vid någon af sina färder i landet drog gvftom Öslerdålarne
. och»rn)laBd förbi Ef-vertsbeigs; by ock nlgoo af hans mfd följe*
^under d«t b^ftar der on>b)ittes, yttrade, aU jiBAa ?äg vore, gånska
fc#M#rlig a^t r«Mv Konungen] då svarat: vitgen #r godtog; vilja
intet bäUre hafva honom i denna or tem vi siipp q l$r <4 prim*
. $am Kung Götta före ost. Om de i Öalarne ännu bevarade
öfwr-lemningar om Kung Gustafs färder och öden un (Jer hans
vandringar derstädes denna tid kan läsas J. R. Scljultze* flin** af
Konung Guttaf l:f vistande i Dalarne dr en 1$20 pcA 1521, i Svederji
Stockholms Magazin för år 1760.
23} (S. 16). För detta ittndaaftåJ uppbars äfven en stor silfterglrd i
Sverige detla år, och i Rimkrönikan säges, att den uikrafdea med
stränghet. Derstädes berättas äfven, alt böoderna kallade Christian
Kung Kåppé -emedan han öfverallt under fram färden }>& återvägen
från Stockholm lät fråntaga böoderna deras vapen.
24) (S. 20). Dekunna läsét i1 Ckriitian II:s Archiv.
25) (S. 29). Samma lid nemligen, då vid framträngandet af Christians
här bönderna stormade löst mot de Unionen tillgtina Biskoparne
(se föregående Delen s. 778), hade Biskop Brask blifvit belägrad
af Östgöterna.
26) ($. 31). St jer nm an, fiiktdagart oeh MMent Betlut% s. 3, ocb bos ’
Tegel, Guttaf l:t Éistoria, s. 59.
$7) (S. 35). Ftarfaldiga sådana skrifvelser intagna i Christians AreM».
28; (S. 35). Chriitikne Archiv.
29) (8. 85). I synnerhet de Skottska, så atl Magistraten i bref l«M
Konungen nför Guds skull anhöll om deras förläggande lill någon
’”annan ort, dfi de sélan sjelfve nog skulle försvara sin stad.’*’
30) (9. 36). Gustafs bref i OI. Celsii Monument a pol. eeelét , ex areh.
Pdlmtricjöldiano.
31) (S. 38). Brefvet hos H t ilfel d, öchhosFant, Obterv. sel P. VII.
32) (S. 39). I ett af Christians’ bref heler det, ”alt både de andelige
”och verldsli^e herrarne aktade icke en fattig bonde mer In en
* ”hund, ehuru ban är deras jemnlike inför Gud.” ’
34) (S. 42). Genöm ’ fremmande skeppare nemligen fördvs Svenska
varorna trll Lifländska hamnarne, hvarest do afhemlades af
fianse-atiska skepp.
35) (S. 43). Handtflmann, I: c., och B. Kocks Chron. d Stadt
Lübeck, z. J. 1521.
36) (S. 43). ChHeUan ll:t Archiv, Bihanget. Jfr Handel ma nn.
Upproret i Sverige och Christians derpå följande fall gjorde emellertid
hela företaget om mtet.
37) (& 43). Man såg deraf ett drag, då största delen af Rådtherrarnc
1 i stor fraktan för Christians framgångar och väldiga makt ickw voro
obenägne, att tHI honom utlemna Gustaf Eriksson.
38) (S. 44). De första bekanta brefven från Gustaf tHI Rådet i Lttbeck
Äro från början af år 1&22,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
