Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hemmet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inflyttade, äro de obilligaste för att ej säga, de
hårdaste mot sina slafvar!
Den infödda amerikanaren åter vårdar slafven
icke allenast som sin dyrbaraste egendom, utan
gifver dem äfven undervisning i sin egen religion,
upptager dem i sin egen kyrkas sköte [1]. Jag såg sjelf
då jag första gången tog nattvarden i Amerika
trenne slafver döpas (före den heliga ceremonien)
och väl 30 sådana anammade nattvarden vid samma
tillfälle.
Hvem vet således om ej försynen begagnat sig
af låga menniskors vinningslystnad för att draga
negern från sitt råa hemland (der Kristendomen är
okänd, emedan som vi veta missionären har der föga
eller ingen framgång) och sätta honom ibland
civiliserade menniskor; för att kanske efter 200-årig
träldom blifva en fri och stolt nation, som förvånar
verlden med sina fordna herrars kunskaper och idoghet,
utan att ega deras laster och fel! Skulle Gud
hafva öfvergifvit ett helt folk? Nej, det ligger helt
visst mening i detta tillåtande af det onda. Och
liksom individen, hvilken arbetat sig upp till andelig
frihet och jordisk sjelfständighet, blifver både
inför Gud och menniskor behaglig, så äfven nationen?
Afrikanarnes tid är ännu ej inne! [2]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
