- Project Runeberg -  En svenska i Amerika. Erfarenhet och hugkomst ifrån sex år i de Förenta staterna af -m-n- /
72

(1860) [MARC] Author: Lovisa Mathilda Nettelbladt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gifvit företrädet, ty (sade han) då de stodo tillsammans
spredo de ett än ytterligare behag åt hvarandra
genom sina så olika slags skönheter, klädedrägt och
tjusande sätt att vara.

Fransyska och Byska Ambasadricerna hade
åter på denna bal utmärkt sig geijom det
förbländande skenet af sina juveler. ”Madam Bodisco hade
bokstafligen -»flammat55 af dessa dyrbara stenar.”
Sjelfva Drottningen af Spanien (hvilkens juveler på
Verldsexpositionen gjort ”halfva England tokigt”)
kunde knappast skryta med ett magnifikare
halsband än det som upplyste denna Ladys snöhvita
hals. Och den Franska Ambasadricen var helt och
hållet bortgömd i en massa af juveler.

Visserligen var detta sorts lif som jag i
Charleston förde, ganska behagligt. Att så der lefva, som
om ”hvarje dag vore den sista,” endast promenerande,
görande eller emottagande visiter och betala för sig
på ett af de dyraste hotelen, men — som jag hade
fattat den princip, att aldrig på något ställe
förstöra mera penningar än jag förtjente, så, då jag
till-kännagaf mitt beslut, att på några veckor lemna
Charleston för att tillbringa dem på landet och
der-igenom få se Södra Carolinas plantager och några
Ladies frågade mig ”om jag hade hjerta att så
snart lemna dem och det glada Charleston, svarade
jag, ”att jag med glädje skulle återkomma, om jag
kunde få en ^Class.» Det behöfdes ej mera än dessa
ord och min önskan blef uppfyld. Genom vänner och
väns vänners rekommendation hade jag redan veckan
derpå en 55Class” (i hvarjehanda finare handarbeten,
såsom blommors förfärdigande af vax, hår och fjäder),
bildad ur stadens bästa societé af såväl unga fruar,
som ogifta fruntimmer. Då jag yttrade min förun-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:25:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sviam/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free