Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tyga eder alla att mina ord äro sanna och ingen
svaghet i min hjerna.«
Fåfängt sökte modren och systrarna såväl som
främlingen att ändra hennes beslut. Det enda hon
tillät var att de alla skulle få följa henne på några
böss-skotts afstånd från platsen, så att de kunde se
huru hon med ljus i handen genomgick hela huset
och stannade 10 minuter i sjelfva rummet der
brottet blifvit föröfvadt.
Sagdt och gjordt! Mer an vanligt upprymd,
rik och lefvande i sin konversation, nalkades hon
huset, stödd på främlingens arm, hvilken ännu 1
sista stunden besvor henne att ej fortsätta,
åtminstone ej utan hans sällskap. Allt förgäfves. Ljuset
tändes och hon ingick! Tydligt såg man utifrån,
huru rum för rum långsamt genomgicks, huru hon
uppsteg i öfra våningen och nalkades det
vanryk-tade rummet, men i samma ögonblick hörde man
ett hemskt, skärande skrik från hennes läppar och
såg att allt blef mörkt* Innan de båda herrarne
voro vid husets ingång, var det unga fruntimret
dem der till mötes. Darrande och kall som is
fattade hon fadrens arm, utan att öppna sin mun till
ett enda ord. ,
Då man åter satt i det trefligt upplysta
förmaket svarade hon endast på tillfrågan hvad hon
hade sett och hört: 5?Mina vänner, om ni hafven
det minsta afseende på mitt förnufts bibehållande,
så frågen mig aldrig derom!»
Vild och stirrande var blicken och hela natten
yrade hon under brinnande feber. Efter några
veckor lade sig dock sjukdomen, men, o ve!
förståndet, det så ljusa vetande förståndet hade flytt
för att aldrig mera komma till sin fordna klarhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
