Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Uti mitt Eden leende och skönt
Jag lefde lycklig, räknande ej stunden,
Allt stod i sommarns färgprakt, allt var grönt,
Och solen kretsade kring himlarunden.
Och nu? hur är det? — Fråga icke mig,
i blyger fröjd nu mina sinnen leka
Och hemta harmonie. Ack! blott från dig,
Som himlaskönt förstår mitt hjerta smeka.
Visst var den 5‘fordna tiden mig så kär,55
Men ej den liknas kan vid denna himmel,
Som nu jag iunnit vid ditt hjerta här
Och gjort mig döf för svärmeriets hvimmel.
0 kärlek dock t det högsta du väl är,
Ty du i verklighet förbyter villa,
At svaga menskoväsen dygd beskär
Och blommar ljuf, fast undangömd och stilla*
Fast icke nu jag sjunger såsom förr
Och »skrattet klingar ej i yster yra,»
Jag lefver lycklig inom hemmets dörr
Och slår än djupa toner på min lyra,
1 denna sång, o du min make tag
Ett stilla ljud utaf mitt hjertas laga,
Min svaghet led och kärlek som i dag
Blir alltid svaret på ditt hjertas fråga.35
Några minuters tystnad följde på dessa ve
men slutligen ropade alla flickorna med en mun:
»Så skulle du ändå gifva herrarna rätt, det väntade
vi ej af dig, Annie.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
