Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•143
rande skogsstigen och i ett nu svängde en karl fram förbi
stortallen halvvägs upp på sluttningen, där vägen gjorde en
skarp krök, och gick med rask fart ned emot sjöboden. Det
var en karl av medellängd, smidigt och starkt byggd, och
han hade denna lätta, fjädrande gång, som utmärker de
jägare och skogskarlar, vilka äro så att säga uppfödda i
vildmarkerna och vana att så gott som dagligen, under vissa
tider av året, genomströva dessa under milslånga färder.
Den brungrå filthatten satt bakpå skulten och visade ett
friskt, väderbitet ansikte omramat av krusigt, brunt skägg,
byxorna voro nedstoppade i långskaftade, mjuka
lapp-pjexor och i handen bar han ett gevär under det att
patronväskan av svart läder hängde i en smal rem över axeln.
Framkommen till sjöboden gick han direkte ner i ekan,
där han placerade bössan och väskan, klef så upp igen på
landgången, letade fram sjöbodnyckeln från dess säkra
gömställe uppe under taket och öppnade den grå dörren, som
gnisslande svängde upp på sina klumpiga, rostiga gångjärn.
Några minuter var han försvunnen i sjöbodens inre, men
uppenbarade sig så åter med en knippa vettar, vilka han
ävenledes placerade i båten, och sedan han dragit till sig
de tre skjutportar samt masten med sina hoptagna segel,
som stodo lutade mot bodens yttre kortsida, lossade han
förtöjningarna, sköt ut ekan på fritt vatten och började ro
utåt havet.
Ännu vilade nattdunklet över nejden fastän man kunde
märka, att rodnaden på österhimlen tilltagit något i styrka,
och med långa, sugande årtag drevs den lättrodda ekan fram
över det smula, lätt vindkrusade vattnet.
Rakt ostnordostvart bar det förbi de innersta holmarna
och skären, där kråkris, starr och ljung frodades i sänkor
och skrevor, där en och annan liten rönn stack upp sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>