Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. Industriens historiska utveckling, förutsättningar och organisation - Ur den svenska industriens äldre historia. Av d:r Carl Grimberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— UR INDUSTRIENS ÄLDRE HISTORIA —
1700-talets två sista årtionden ha betecknats som den äldre svenska
järnhanteringens mest lysande tid. Härefter böi’jade den engelska
järnindustriens uppsving att bli mera kännbart för de svenska bruken, och
en period av relativ stagnation inträdde. Men omkring 1830 börjar en
ny stor epok i vår järnförädlings utveckling i och med införande av
rostugnar, blåsmaskiner och en mängd andra nyheter vid hyttorna. Vid
den tiden tillkommo också de första lancashiresmedjorna, och på
1860-talet började man allmännare utbyta hammarverken mot valsverk.
Under detta och närmast följande årtionden sker storindustrialismens
fulla genombrott på järnhanteringens område i och med att Bessemers
och Martins revolutionerande uppfinningar nå vårt land. För järnets
ytterligare förädling tages maskinkraften allt mer i anspråk, och en
mängd valsverk och mekaniska verkstäder uppföras vid bruken för att
sedan mera allmänt förläggas till städerna.
Skogsindustrien.
Trävaruhanteringen har äldre anor i vårt land, än man skulle vara
böjd att tro, när man tänker på den väldiga moderna trävaruindustrien.
Redan på 1500-talet, ja tidigare, exporterades ej obetydligt med
mastträd, stockar, bräder och ved, men då nästan uteslutande från
kustlandskapen. Utlänningar förstodo emellertid bättre än landets egna
barn att uppskatta våra skogars värde. De mera klarsynta i landet
klagade över att under unionstiden danskar, tyskar, holländare och andra
utlänningar fingo "för litet tobak, några mössetyg eller alnar band till
bonden fälla och utföra de kostbaraste master och timmer". Men
Gustav Vasa gjorde slut på detta som på så mycket annat ofog. Han
"föste utlänningarne med sådan allvarsamhet ur svenska skogarne, att
i Fagre kyrka uti Skaraborgs län hänger ännu såsom minnesmärken
kvar kedjor och don, som utlänningarne nyttjat till masters och
timmers släpande ur skogarne däromkring", heter det i en skrift från
något senare tid.
Kung Gösta skapade också ordning och reda i vår trävaruhandel,
och särskilt skeppade svenskarne alltifrån hans tid ansenliga mängder
ekvirke till Holland och andra skeppsbyggande länder, där detta var
mycket eftersökt. En betydande besparing i arbete och material
inträder också under hans regering i och med anläggandet av de första
bräd- och planksågarna. Förut hade man helt primitivt brukat klyva
trädstammarna mitt itu med kilar och sedan med yxan hugga till två
- 23 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
