Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. Industriens historiska utveckling, förutsättningar och organisation - Ur den svenska industriens äldre historia. Av d:r Carl Grimberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— UR INDUSTRIENS ÄLDRE HISTORIA —
gård i stad och på landsbygd skulle avlämnas minst "en halv mark
granne, försletne, rene linnekläder eller en mark grove", vilka skulle
uppsamlas av konungens fogdar.
År 173.8 utfärdade regeringen en ny förordning om lumpsamling,
Denna skulle inom varje hushåll skötas av en särskild tjänstepiga, som
mot betalning efter viss fastställd taxa skulle överlämna lumpen till
pappersbrukens kommissionärer. Därest hon ej vid varje tjänsteårs
slut hade samlat ihop en mot hushållets storlek och beskaffenhet
svarande mängd linne- och yllelump, var hon förfallen till böter. Trots
regeringens ansträngningar att fylla pappersfabrikernas behov av
råvara höll emellertid tillgången därpå ej jämna steg med den ökning av
pappersbehovet, som följde dels med folkets växande läslust och
skrivkunnighet, dels med uppsvinget inom handel och industri, vilket förde
med sig ökat behov av omslags- och förpackningspapper.
Vid mitten av 1700-talet hade antalet pappersbruk i Sverige stigit
till ett trettiotal. Genom en i Uppsala universitets bibliotek påträffad,
i sitt slag ganska enastående handling, innehållande en
sammanställning av de olika pappersbrukens tillverkningar åren 1755—1757, är
det möjligt att uppskatta landets årliga pappersproduktion vid denna
tid. Den utgjorde 14 000—16 000 ris, d. v. s. endast en bråkdel av vad
ett nutida pappersbruk levererar. Pappersindustrien var under detta
skede — i likhet med annan fabriksrörelse —• mer än förut omhuldad
av statsmakterna. Då vankades tillverkningspremier, importförbud för
vissa pappersslag utfärdades, enskilda fabriker understöddes med
ansenliga lån, och genom andra förmåner av olika slag befordrades
anläggningar av nya bruk.
Är 1758 tillkom Riksens ständers pappersbruk vid Tumba, avsett
särskilt för sedel- och stämpelpapperstillverkning, en uppgift som det
än i dag fyller.
Vid 1812 års riksdag var lumpfrågan ånyo på tal inom riksdagen,
och bankoutskottet föreslog, "att klockarna i församlingarna borde vid
lämpliga tillfällen, t. ex. efter slutet av gudstjänsten, uppsamla vad
sockenborna leverera kunde av lump" för att sedan sända detta till Tumba.
Svårigheten att skaffa lump stimulerade naturligtvis till försök att
göra papper av andra ämnen. Det experimenterades med löv, mossa,
halm och växtstjälkar, med såg- och hyvelspån, men utan större
framgång. Svårigheterna växte ytterligare på 1830-talet, då
pappersmaskinen, den betydelsefullaste uppfinningen på detta område, vann insteg
i vårt land och föranledde en oerhörd efterfrågan på råvara. Det blev
— 28 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
