Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. Industriens historiska utveckling, förutsättningar och organisation - Sveriges naturtillgångar i industriens tjänst. Av professor Gunnar Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— SVERIGES NATURTILLGÅNGAR -
0,6 milj. ton till ett värde av närmare 14 milj. kr. nådde
stenkolsimporten sitt maximum 1916 med 5,33 milj. ton, varför landet fick betala
195 milj. kr., medan 1920 under stenkolsprisernas topptid Sverige fick
erlägga 502 milj. kr. för 3,17 milj. ton. Även med nuvarande import
(1924: 4,71 milj. ton) och låga pris kostar det använda kolet ungefär
125 milj. kr.
Inför dessa tal är det ej underligt, att i skilda kretsar, ej minst de
industriella, en livlig diskussion förts angående medlen att genom
inhemsk vara i möjligaste mån ersätta importerad stenkol. Numera torde
man vara ense därom, att vattenkraft blott i ringa mån utöver vad
som redan skett kan väntas uttränga stenkol. Vid en fortgående
utveckling av industrien torde alltjämt omkring 5 milj. ton stenkol
årligen komma att importeras.
Dessa kol lämna emellertid blott omkring hälften av den bränslekraft,
som i Sverige utnyttjas. För åren 1913—1917 har beräkning gjorts
angående den totala bränsleförbrukningen, vilken efter bränslevärde
visade sig motsvara omkring 11,6 milj. ton stenkol per år.
Användningen var enligt en ungefärlig uppskattning:
för ångpanne- och motordrift...................... 43 %
därav för industri o. handel, jordbruk m. m............... 24 „
„ för järnvägar.................................... 9 „
,, för fartyg ....................................... 10 „
för ugnsdrift (järnframställning, gastill verkning)..... 17 .,
för rumsuppvärmning, hushållsbehov m. m........... 40 ,,
Främst bland de inhemska bränslena står ojämförligt ved. I äldre
tider var denna den viktigaste energialstraren hos oss. Med stigande
intresse för skogsskötseln ha de mängder avfallsvirke, som uttagits ur
skogarna, avsevärt ökats. Ej minst de skogägande industriföretagen
tillgodogöra sig avfallsvirke i betydande omfattning vid alstrande av
värmeenergi. Åren före världskriget beräknades industrivedbränslet till
omkring 10 milj. kbm, varav dock blott 13 % synas ha varit ved i
vanlig mening, medan 87 % utgjordes av sågspån och virkesavfall.
För närvarande är förbrukningen sannolikt mindre. Det med allt
mångsidigare användning av skogsprodukter ökade priset å ved har
i flera riktningar varit ägnat att minska dess användning. Såväl
järnindustriens kolbehov som än mera den snabba uppblomstringen av den
kemiska trämasseindustrien ha verkat i denna riktning. I någon mån
har emellertid cellulosaindustrien lämnat en ersättning härför genom
- 42 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
