Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. Industriens historiska utveckling, förutsättningar och organisation - Sveriges naturtillgångar i industriens tjänst. Av professor Gunnar Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— SVERIGES NATURTILLGÅNGAR -
värde och deras uttagande ej som under de senare åren mångenstädes
varit fallet endast medföra förlust. Under alla omständigheter utgöra
de den norrländska sågverksindustriens stora reserv under de närmast
liggande årtiondena.
Nedre Norrlands, Dalarnas och Värmlands industriskogsområde. Här
leva våra barrträd under för dem tillfredsställande yttre förhållanden,
om man bortser från de högre liggande trakterna invid och inom
fjällkedjan. Tillväxten är så god, att man kan räkna med en omloppstid
för såg virkesproduktion av 100—120 år, huvuddelen av skogsmarken
är normal till verkligt god; föryngringen jämförelsevis god.
Inom nu nämnda område är det, som sedan 1840-talet den stora
och för landet så viktiga sågverksrörelsen för export främst blomstrat,
här ha trävaruindustriens representanter, enskilda såväl som bolag,
förvärvat stora delar av allmogeskogarna. Från 39 till 54 % av
avrösningsjorden, växlande inom skilda socknar, äro i bolags ägo
inom nu ifrågavarande delar av landet. Trävaruindustrien har här
uttagit den alldeles övervägande delen av de omkring 4 500
miljoner kronor, som skogsprodukter under det halva århundradet
1863—1912 lämnat i exportvärde från Norrland och Dalarna. Här
finnas därför ej längre urskogar, allt grövre virke är praktiskt sett
uttaget, om man bortser från några kronoparker och andra mindre
områden. De blädningshuggningar, som mestadels skett vid
avverkningarna, ha ock medfört, att den virkesmassa, vilken nu står i
dessa skogar, är vida mindre än som normalt borde finnas i dem.
Vikten av skogsvårdande åtgärder har så pass sent börjat inses, att
hittills långtifrån allt blivit gjort, som kunnat och bort åtgöras för att
bringa de uthuggna urskogarna över till växtliga kulturskogar. För
sågverksindustrien medför detta, att virkesbrist redan börjat bliva
kännbar; och med vart år som går kommer bristen under de närmaste
årtiondena att bliva det i ännu högre grad. En lycklig omständighet
är emellertid, att ett flertal av de större verken bedriva ej blott
sågverksrörelse, vilken alltmer avmattas, utan även
pappersmasseberedning, som alltmer utökas och som ger god avkastning, varigenom medel
vinnes för skogens bättre skötsel, samt möjliggör användning för det
klenare virket, vilket alltjämt kan i stora mängder till skogens gagn
uttagas.
Sydsveriges kulturskogsområde. Med detta namn kan man beteckna
de stora skogsområden inom landets mellersta och södra delar, som
redan avverkats minst en, ofta två eller flera gånger, vadan urskogs-
- 55 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
