Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. Industriens historiska utveckling, förutsättningar och organisation - Industrien och folkförsörjningen. Av professor Sven Brisman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- INDUSTRIEN OCH FOLKFÖRSÖRJNINGEN -
Vid sidan av dessa båda finna vi en mängd andra för den inhemska
marknaden arbetande industrier av de mest skilda slag. En del av
dessa, såsom kvarnar, mejerier och sockerfabriker, förädla vårt
jordbruks produkter. Även i vissa andra fall förädlas inhemska råvaror,
såsom i tegel- och delvis i glasbruken, vilka även i ej så liten
utsträckning arbeta för export. Särskilt en del glasbruk kunna närmast sägas
tillhöra den förra gruppen. För övrigt hava vi emellertid här en
mångfald industrier av de mest olika slag: bryggerier, sprit- och
tobaksfabriker, garverier, gummifabriker, tryckerier, kemisk-tekniska
fabriker m. m., som det skulle föra för långt att närmare beröra. Även en
stor del av den mekaniska verkstadsindustrien hör hit.
Inalles torde denna grupp upptaga något över hälften av samtliga
industriarbetare. Ur synpunkten av arbetareantalet är det sålunda här,
som vår industris tyngdpunkt ligger. I allmänhet torde man om denna
grupp kunna fälla det omdömet, att den är ovanligt rikt utvecklad.
Man kan visserligen säga, att detta ej bevisar så mycket, eftersom dessa
industrier till stor del leva på tullskydd. Häremot kan emellertid
invändas, att detta tullskydd numera är lägre än i de flesta andra länder
och att man mångenstädes trots vida högre tullar ej nått
tillnärmelsevis samma utveckling av den inre industrien. Man får nog också det
intrycket, att denna grupp till allra största delen skulle visa sig
livskraftig även vid ett system av internationell frihandel. Detta bestyrkes
av det märkliga förhållandet, att många av dessa industrier ej nöjt
sig med att fylla den inre marknadens behov, utan lyckats upparbeta
en ej obetydlig export. Detta gäller främst våra galoschfabriker, men
även våra yllefabriker och många andra.
Det återstår oss att kasta en blick på vår tredje huvudgrupp av
industrier. De båda grupper, som vi nu behandlat, äro så att säga
naturliga näringsgrenar och finnas i växlande omfattning i alla länder. Vid
sidan av dem märkes emellertid i vissa fall en oftast relativt liten, men
ytterst betydelsefull grupp, som man skulle kunna kalla
specialitetsindustrier. Dessa äro till sin natur exportindustrier, men de grunda sig
endera ej alis eller också blott i mycket ringa grad på naturliga
förutsättningar. Det utmärkande för dem är, att de äro frukter av en speciell
uppfinningsförmåga, organisatorisk skicklighet och företagsamhet inom
vederbörande land. De hava därför även fått den mycket betecknande
benämningen "intelligensindustrier".
Varje folk, som det är någonting med, har åtminstone någon sådan
– 79 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
