Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. Industriens historiska utveckling, förutsättningar och organisation - Några data om nutida svensk industri. Av d:r Einar Huss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- NÅGRA DATA OM NUTIDA SVENSK INDUSTRI —
Då industrien är den avgjort främste kolkonsumenten och då Sverige
till på köpet i större utsträckning än andra länder använder vedbränsle
och vattenkraft för industridriften, ledes man av den gjorda jämförelsen
till den slutsatsen, att industrialiseringen i Sverige under de senaste
kvartseklen gått vida snabbare fram, än vad utomlands åtminstone i
regel varit fallet. Då därjämte industribefolkningens tillväxt, som ovan
visats, varit så avsevärt mycket starkare i Sverige än i Europas ledande
industriländer, är det i själva verket mycket sannolikt, att industriens
frammarsch i Sverige under senare tiden varit större än i något annat
land i vår världsdel.
Det är först från år 1896, som den officiella industristatistiken
lämnar möjlighet till ett närmare studium av industriens utveckling. Denna
har åtminstone under tiden fram till världskrigets utbrott haft en
utpräglad tendens till ökad stordrift och alltmera genomförd
maskinteknik. Den mekaniska kraft, som användes inom industrien, uppgick
sålunda år 1897 till 1,3 hkr per arbetare, under det att motsvarande
siffra år 1913 utgjorde 3,2 hkr samt år 1920 4,0 hkr. Vad beträffar
företagens storlek, må nämnas, att under tiden 1896—1913 antalet arbetare
per "tillverkningsställe" ökats från i medeltal 30 till 40; antalet företag
med minst 500 arbetare hade mer än fördubblats. Under världskriget
torde dock ytterligare större framsteg i fråga om driftens
koncentration till större företag ej ha vunnits. Svårigheterna för varuutbytet
med utlandet beskuro nämligen möjligheterna till ekonomiskt lämplig
drift inom industrien, och hungern efter varor framkallade
driftsomläggningar och nybildningar, som under skyndsam anpassning efter
konjunkturen ofta nog organiserades lösligt och provisoriskt. Under
senare tid ha siffroiTia rörande fabrikernas storleksordning utvisat en
förskjutning i riktning mot något mindre produktionsenheter. Detta
får dock icke enbart tillskrivas uppkomsten av ett flertal relativt små
företag utan beror även i stor utsträckning på driftinskränkningar till
följd av lönestrider eller försvårade avsättningsmöjligheter.
Om industriens belägenhet i landet ha såväl de å sid. 88 och 89
återgivna kartorna som även kartöversikten å nästa sida en del
upplysningar att lämna. Ser man på förhållandet mellan antalet
industriarbetare och invånare, så intager numera Göteborgs och Bohus’ län, där 8,8 %
av befolkningen äro industriarbetare, det främsta rummet, vilket natur-
— 90 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
