Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. Industriens historiska utveckling, förutsättningar och organisation - Några data om nutida svensk industri. Av d:r Einar Huss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
År 1913 Förädlings värde milj. kr. %
Malmbrytning .......... 59,2 6,8
Järn- och metallverk samt manufakturering av järn och metaller .......... 98,8 11,3
Maskin-, varvs-, elektrisk och annan verkstadsind.
149,6 17,1
Jord- och stenindustri .. 64,2 7,4
Träindustri ............ 107,7 12,3
Pappers- och grafisk ind. 105,1 12,0
Livsmedelsindustri ...... 138,8 15,9
Textil- och sömnadsind. .. 82,4 9,5
Läder-, hår- och gummiind. 26,4 3,0
Kemisk-teknisk industri.. 41,0 4,7
Summa 873,2 100,o
— NÅGRA DATA OM NUTIDA SVENSK INDUSTRI —
tid betydande dubbelräkningar, som göra dylika jämförelser ytterst
vanskliga. I stället angives i nedanstående tabell för de
industriella huvudgrupperna deras "förädlingsvärde", d. v. s. siffror, vilka,
om också approximativa, ge en
uppfattning om den ökning i
värde, som råvarorna undergått
genom det industriella arbetet.
Dessa siffror, som äro fria från
dubbelräkningar, ånge sålunda
värdet av det arbete de
olika industrierna
utfört ; härav namnet
"förädlingsvärde". Anmärkas bör, att
dessa siffror avse år 1913 och
grunda sig på en för detta år
gjord specialundersökning, till vilken motsvarigheter för senare år ej
föreligga. Av dessa siffror att döma utfördes år 1913 inom
malmbrytningen samt järn-, metall- och maskinindustrierna tillsammans mer än
en tredjedel av det industriella arbetet i vårt land, under det att
motsvarande siffra för de industrier, som förädla skogsprodukterna
(trä-och pappersindustrierna) var omkring en fjärdedel.
Återstår att beröra den för olika industrier väsentligt olika
utvecklingen sedan tiden före kriget. Ehuru, såsom redan nämnts, de
dubbelräkningar, som förekomma i den officiella statistikens
tillverkningsvärden, omöjliggöra jämförelser mellan olika industrigrenar på basis av
dessa värden, så kunna naturligtvis tillverkningsvärdena dock användas
såsom en måttstock på en och samma industrigrens utveckling under
en viss tidsperiod. För vissa mera ensartade industrigrenar har i
diagrammet å sid. 96 en uppställning gjorts av tillverkningsvärdena åren
1913 och 1924, beräknade enligt förstnämnda års priser (varigenom
bilden icke stores av penningvärdets fall under mellantiden). Vidare ha de i
ovannämnda specialundersökningar för år 1913 uträknade
förädlingsvärdena införts i diagrammet. För varje särskild industrigren torde man
nu i skillnaden mellan de angivna tillverkningsvärdena 1913 och
1924 kunna något så när avläsa produktionens kvantitativa förändringar.
Man finner därav, att många industrigrenar ännu icke nått upp till 1913
års produktion efter den svåra depression, som följde på världskriget,
vilket i särskilt hög grad gäller järnhanteringen. Å andra sidan ha några
95
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
