Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. Industriens historiska utveckling, förutsättningar och organisation - Några data om nutida svensk industri. Av d:r Einar Huss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— NÄGRA DATA OM NUTIDA SVENSK INDUSTRI -
Sammanslutningarna under de senaste decennierna ha i många fall
vunnit sådan omfattning, att de under gemensam ledning stående
fabrikerna utöva ett dominerande inflytande på marknaden för resp.
fabrikat. Som exempel på dylika monopolistiska sammanslagningar under
enhetlig ledning (truster) må nämnas Tändsticksbolaget,
Grängesbergsbolaget, Höganäsbolaget, Svenska Kullagerfabriken, Sockerbolaget,
Förenade Konservfabrikerna, Stockholmsbryggerierna, Förenade
Tri-kåfabrikerna samt de under statens medverkan tillkomna
sammanslutningarna inom sprit- och tobaksindustrierna. I andra fall har man
avstått från att ställa fabrikerna under gemensam ledning och nöjt sig
med att etablera ett samarbete på grundval av mer eller mindre långt
gående överenskommelser. På dylika grupper av samarbetande
industriföretag (karteller) finnas talrika exempel alltifrån dem, som endast avse
att förebygga illojal konkurrens genom överenskommelser om
gemensamma försäljningsvillkor (ej priser), och till dem, som reglera priser
eller produktion eller bådadera.
Man inser lätt nyttan, icke minst för konsumenterna, av den
sammanslutning av industriföretag, vilken haft till syfte att koncentrera driften
och specialisera tillverkningen, varigenom allehanda besparingar göras.
Likaså måste från konsumenternas sida förståelse visas för sådant
samarbete inom industrien, som avser att förebygga en ofta
ruinerande priskonkurrens. Ur nationalekonomisk synpunkt är ett dylikt
samarbete särskilt berättigat i fråga om exportindustrierna, och det är
att beklaga, att sådant samarbete icke i tillräckligt hög grad kunnat
komma till stånd inom exempelvis sågverks-, pappersmasse-, järn- och
verkstadsindustrierna.
A andra sidan kan man icke säga, att den kritik saknar allt
berättigande, som riktar sig mot att en och annan trust eller kartell genom
att ha uppnått monopolställning på den inhemska marknaden kunnat
till konsumenternas förfång hålla alltför högt pris på sin vara.
Uppfattningen om förekomsten av dylika monopolistiska maktmissbruk
torde emellertid för vårt lands vidkommande på många håll vara starkt
överdriven.
De svenska industriföretagen drivas till stor del under bolagsform.
Bortser man från småföretagen med mindre än 10 arbetare, så
visa-idet sig, att industrien år 1923 innehades till ungefär två tredjedelar av
aktiebolag, och att dessa i bolagsform drivna industrier sysselsatte i
runt tal 85 % av arbetarstammen.
- 98 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
