Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. Industriens historiska utveckling, förutsättningar och organisation - Industriens arbetareförhållanden. Av disponenten Elis Bosæus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- INDUSTRIENS ARBETAREFÖRHÄLLAN DEN -
gångna decenniet likväl medfört någon verklig ekonomisk vinning för
arbetarklassen i dess helhet. En sådan vinning beror ju ej blott
på lönens storlek utan också på jämn tillgång å arbete.
Obestridliga ekonomiska framgångar kunde däremot de svenska
arbetarna inregistrera under de årtionden, som gingo närmast före
världskriget. Den dåtida starka lönestegringen kom industriarbetarna till
godo under de i stort sett stabila förhållanden, som rådde från
1890-talets början och vari 1907—08 års affärskris och 1909 års
arbetskon-flikter vållade blott kortvariga avbrott. Skulle det under nu närmast
kommande årtionde besannas, att en relativ stabilisering av det
ekonomiska livet ånyo inträtt, så att den uppnådda lönenivån blir
bestående och därtill kan mera allmänt tillgodonjutas, så ha onekligen de
svenska industriarbetarna åter nått en god ställning.
j
Från andra industriländer står tyvärr icke till buds någon
lönestatistik av samma omfattning och värde som den svenska. Av de spridda
uppgifter, som kunnat samlas, framgår emellertid, att arbetslönerna i
vårt land vid tiden för världskrigets utbrott hunnit upp till en nivå
föga lägre än Englands. Detta innebär, att de svenska lönerna då voro
minst likvärdiga med och delvis väsentligt högre än industriländernas
på Europas kontinent. Den senare utvecklingen har genomgående
förstärkt detta gynnsamma förhållande. Därtill kommer, att industriens
desorganisation och arbetslösheten under krisåren, trots allt, varit
mindre i Sverige än på de flesta andra håll. I sistnämnda avseende torde
blott Frankrike och Finland ha varit bättre lottade, men i dessa
länder ligger å andra sidan lönenivån avsevärt under Sveriges.
Arbetsavtal, arbetslöshet och
arbetsförmedling.
Anmärkningsvärt är, att ett eljest så högt utvecklat rättssamhälle
som Sverige saknar en för industrien praktiskt användbar lagstiftning
om arbetsavtal. De bestämmelser om tjänsteavtal, som finnas i 1864
års lag om utvidgad näringsfrihet, motsvara på intet sätt nutida indu
striella förhållanden och ha alldeles skjutits åt sidan av den
sedvanerätt, som från början av 1900-talet snabbt fick allt fastare former i
kollektivavtalen. Från början utgjorde ett dylikt avtal en
överenskommelse emellan en sammanslutning av arbetare, vanligen en fackför-
~ 104 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
