Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. Industriens historiska utveckling, förutsättningar och organisation - Industriens arbetareförhållanden. Av disponenten Elis Bosæus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- INDUSTRIENS ARBETAREFÖRHÄLLAN DEN -
ningställande av vägar, avlopp och dylikt, ordnande av
kreditförhållanden genom lånegaranti o. s. v. Då statens egnahemslån för
bostadslägenheter icke motsvara behovet ha exempelvis sparbankerna i
avsevärd utsträckning trätt in som långivare. De större industrierna
överlåta ofta åt särskilt bildade egnahemsbolag att taga hand om denna
gren av verksamheten.
Det första intressekontoret i Sverige inrättades av firman Wettergren
& C:o i Göteborg år 1908 och har sedan fått efterföljare vid ett flertal
större företag. Intressekontoren avse närmast att bistå personalen i
ekonomiska frågor och särskilt då det gäller att möta dess större
utgifter såsom för hyra och skatter. De tjänstgöra då som ett slags
bankkontor, som under årets lopp samla smärre avsättningar från
veckolönen jämte räntan därå och sedan svara för, att utbetalningarna ske
i rätt tid. Ofta få de också tjänstgöra som låneanstalt vid större
inköp o. d.
Till intressekontoren samlas ofta nog ledningen av andra
välfärds-arbeten i företaget, tillsyn av marketenterier, skollovskolonier och vilo
hem, sjukvård m. m. Över intressekontoren har man sålunda
flerstädes nått fram till personalkonsulenterna, vilkas verksamhet särskilt
inriktats på att främja de anställdas personliga förhållanden.
Personalkonsulentens värv börjar redan vid arbetarnas anställning,
då urvalet bland de arbetssökande anförtros åt honom. Vid
svårigheter av olika slag för enskilda arbetare i och utom arbetet, vid
sjukdoms-och olycksfall samt andra bekymmer, även vid fråga om avskedande,
får konsulenten tillfälle att ge sina råd. Särskilt de minderårigas
förhållanden och fortsatta utbildning äro föremål för hans intresse. En
särskild uppgift har han som rådgivare rörande hygieniska
förhållanden på arbetsplatsen och som förmedlare av samarbetet emellan
företaget och den statliga yrkesinspektionen. Har han därjämte förmågan
att främja sammanhållningen emellan de anställda utom arbetet, vid
deltagandet i förenings- och klubbliv, så blir hans insats till företagets
bästa av synnerligt, värde.
Ännu lärer det vara blott något tiotal av landets större
industriföretag, som nått fram till denna mer utvecklade form av välfärdsledning.
På den vägen torde emellertid rätt mycket av det bästa, som den
patri-arkaliska bruksförvaltningen innebar, ha fått förnyad livskraft, och
detta i full anpassning till nutida industriella och sociala förhållanden.
~ 118 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
