- Project Runeberg -  Svenska industrien vid kvartsekelskiftet 1925 /
135

(1926) [MARC] - Tema: Statistics, Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Industrigrenarna - Malmbrytning och metallindustri - Malmbrytning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MALMBRYTNING OCH
METALLINDUSTRI.

MALMBRYTNING.

Vid den stora inventering av jordens järnmalmtillgångar, vilken
utfördes för den internationella geologkongressen i Stockholm 1910,
uppskattades förrådet av malm, innehållande mer än 60 % järn, till
c:a 1 300 milj. ton, varav enbart i Sverige 1 035 milj. ton eller c:a
80 %. Sedan dess ha omfattande undersökningsarbeten utförts,
varigenom påvisats, att Sveriges tillgångar på dylik malm i verkligheten
äro ofantligt mycket större. Sverige är sålunda med ali sannolikhet
det på rika järnmalmer lyckligast lottade land i världen. Medtages
i beräkningen alla tillgångar på järnmalm, fattiga och rika, kan
Sverige anses besitta omkring 10 % av Europas tillgångar och 5 %
av världens hittills kända järnmalmsförråd.

Såsom prof. Gunnar Andersson påvisar i sin här förut lämnade
översikt över Sveriges naturtillgångar (sid. 59—67) kunna Sveriges
järnmalmsförekomster i stort sett hänföras till tvenne geografiskt såväl
som kvalitativt skilda grupper, nämligen den lappländska och den
mellansvenska. Den förstnämnda gruppen innehåller de största och
rikaste fyndigheterna, varibland de mest betydande äro Kirunavara
jämte det bredvidliggande Luossavara, vidare Malmberget, Svappavara,
Leveäniemi och Ekströmsberg.*) Av dessa bearbetas egentligen endast
de tre förstnämnda, under det att de övriga äro för framtida behov
reserverade statsgruvefält. De för sin höga järnhalt kända lappländska
malmerna äro på grund av sin fosforhalt föga lämpade för produktion
av kvalitetsjärn, men däremot synnerligen begärliga för den s. k.
thomasprocessen (jmfr sid. 146). De äro för den skull föremål för ex-

*) Se kartan å sid. 66.

— 135 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:26:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svind25/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free