Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Industrigrenarna - Malmbrytning och metallindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— MALMBRYTNING OCH METALLINDUSTRI —
metod, på vilken Sveriges nuvarande kvalitetsståltillverkning
huvudsakligen är grundad. Med denna process tillverkas bl. a. hårdare
stålsorter, specialstål o. d. Endast det bästa och renaste tackjärn och skrot
kommer tili användning vid denna process.
En ringa del av det svenska kvalitetsstålet utgöres av s. k. degelstål.
Detta smältes av mycket rena utgångsmaterialier i små grafitdeglar,
vilka upphettas i regenerativa flamugnar. Stålet utmärker sig för
synnerligen hög kvalitet, men är mycket dyrbart i tillverkning. Därför kan
också degelsmältning endast ifrågakomma för vissa utomordentligt
högvärdiga stål.
Under de två senaste årtiondena har den elektriska stålsmältningen,
varvid värmekällan utgöres av den elektriska strömmen, kommit att
få en viss betydelse. Goda förutsättningar för en mera allmän
användning av denna metod i Sverige äro också förhanden, bestående i
riklig tillgång på vattenkraft och rena smältmaterialier. För
tillverkning av vissa legerade stål synes elektrostålugnen ha företräde framför
den sura martinugnen, men priset på den elektriska strömmen utgör
på många håll ett hinder för metodens användning. I utlandet
användes den elektriska metoden särskilt för att vinna ett mera fullständigt
avlägsnande av fosfor och svavel genom dessa ämnens förslaggning
(raffinering), varigenom sålunda erhålles en med svenska stålet i viss
mån konkurrerande kvalitet.
Nedanstående tabell belyser i huvuddrag de olika välljärns- och
göt-metallmetodernas utveckling, resp. tillbakagång, i Sverige under det
senaste kvartseklet.
[-Produktion-]
{+Produk- tion+} i ton Väll järn [-Bessemerstål Thomas-stål Martinstål, Martinstål,-] {+Besse- merstål Thomas- stål Martin- stål, Martin- stål,+} Degelstål [-Elektrostål-] {+Elektro- stål+}
år (surt) surt basiskt
1900 186 000 61 000 30 000 121 000 86 000 1 100 14
1905 181 000 46 000 32 000 130 000 158 000 1 300 990
1910 152 000 44 000 53 000 147 000 226 000 1 800 430
1915 119 000 26 000 65 000 231 000 273 000 3 400 2 000
1920 61 000 17 000 36 000 149 000 221 000 1 500 12 000
1921 24 000 12 000 21 000 73 000 91 000 1 000 13 000
1922 40 000 16 000 20 000 96 000 161 000 900 16 000
1923 39 000 14 000 21 000 84 000 1 34 000 800 17 000
1924 49 000 20 000 44 000 165 000 234 000 1 300 38 000
Vid 1925 års ingång voro av 183 lancashirehärdar endast ett 50-tal
i verksamhet; av 18 bessemerugnar voro 8 i gång och av 83
martinugnar ett 40-tal; av 28 elektriska stålugnar och degelstålugnar arbetade
ett tiotal. Dessa siffror tala i sin mån om den svårartade depression,
som drabbat vår järnindustri efter kriget.
- 149 –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
