Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Industrigrenarna - Malmbrytning och metallindustri - Metallverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- MALMBRYTNING OCII METALLINDUSTRI —
valsverk o. manufaktursmedja i
Munkfors (Cl), masugnar,
martinverk o. valsverk i Nykroppa (Cl),
valsverk i Storfors (Cl).
54. Ulfshytte Järnverks A.-B., med
masugn i Ulvshyttan (B 1, 2).
55. Wargöns A.-B., med elektr.
smältverk i Vargön (ej synligt å kartan).
56. A.-B. Vesterby Masugn, med masugn
i Västerby (B, C 1,2).
57. Wikmanshytte Bruks A.-B., med
masugn i Norn (B 2), masugn,
de-gelstålverk, elektrostålverk, martin-
verk o. valsverk samt
manufakturverk i Vikmanshyttan (B 2).
58. Västerås Masugns A.-B., med
masugn i Västerås (C 2).
59. A.-B. Ytterstfors-Munksund, Luleå,
med masugnar i Karlsvik (ej synligt
å kartan).
60. Åkers Styckebruk, med masugn i
Åkers Styckebruk (C 2, 3).
61. Ödeborgs Bruks A.-B., med
martinverk o. valsverk samt
manufakturverk i Ödeborg (ej synligt å kartan)
I detta sammanhang må nämnas att tillverkare av ferrolegeringar (huvudsakligen
kiseljärn, kiselmanganjärn och ferrokrom) äro A.-B. Ferrolegeringar, Stockholm,
Wargöns A.-B., Vargön, och A.-B. Karlsons Nya Metall- och Maskin A.-B., Stockholm.
METALLVERK.
Enligt gammal hävd och gängse språkbruk hänföras till
"metallverk" icke blott den industri, som framställer andra metaller än järn
och stål, utan även sådana verk, där den första bearbetningen —
tillverkning av halvfabrikat och legeringar — sker av inhemska eller
importerade dylika metaller.
De näst järn industriellt viktigaste metallerna, koppar, zink och bly,
äro alla föremål för utvinnande i vårt land, ehuru långt ifrån
motsvarande behovet. Aluminium, tenn, nickel och övriga metaller produceras
däremot icke i Sverige för närvarande annat än i form av affinering
av skrot. En ganska betydande import av olika metaller måste
följaktligen årligen äga rum.
Kopparframställning, som i äldre tider var en av Sveriges främsta
inkomstkällor och ännu på 1870-talet utvisade ett avsevärt
exportöverskott, har under det senaste kvartseklet bedrivits i en omfattning, som
endast motsvarar en ringa del av de numera genom den elektriska
industriens utveckling enormt stegrade behoven. Orsaken är bl. a. att
söka i de våldsamma prisfluktuationer, som exploaterandet av nya
utländska kopparfyndigheter förorsakat, och vilka haft till följd, att
framställningen av koppar i Sverige vissa år t. o. m. helt nedlagts.
Huruvida framdeles en mera omfattande, ekonomiskt lönande
produktion kan komma till stånd, grundad på de nyupptäckta malm
fyndigheterna å Skelleftefältet, återstår att se. Den koppar, som de senare åren
ll — 159 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
